Vandra NÄRA marken

ETT HUS, VÅRT HEM Vårt hem, vårt gröna lilla hus en kväll en annan vinter när det fanns snö. Röken vällde ur skorstenen när Jan eldade i kakelugnen, den som ger oss mys samt extra värme vid kyla. Vårt hus är byggt 1931-1933 av Jans mormor Elsas föräldrar (Alfred och Hilda Timren). 1 juli 1933 flyttade de in.  De hade tre döttrar (Sylvi, Ethel och Elsa). Elsa som var Jans mormor ärvde huset. Hon och hennes man Bernt fick även de tre flickor (Benita, Helena och Gerd). Och Benita är min kära svärmor. Det är ett stockhus som gör att det knäpper mysigt i väggarna när det är kallt. I sovrummet har vi tagit fram stockväggar.  Och även lite i hallen. Huset är ca 120 kvadrat. Vi har allt vi behöver och mer där till, men ändå har jag ofta både saknat och drömt om flera rum (men inte nu längre). Rummen i ett hus har ju en tendens att samla på sig saker och allt ska underhållas och städas. Alla som känner mig vet att städning inte är min favoritsysselsättning, men ibland med bra musik på ...

DAGEN JAG LETADE  December står det i kalendern, jag tittar ut genom fönstret och ser gröna gräsmattor och regn. Och på promenaden ser jag en snäcka komma krypande. Jag letar för att hitta tecken som påminner om att det faktiskt är advent. Och jag hittar en ensam vante bland röda stugor (kanske någon här känner igen sin borttappade vante) och det känns ändå lite vintrigt, lite adventigt. I kväll gjorde jag bort mig, man bör ju tänka innan man talar (eller innan man skickar i detta fall). Vi letar efter en tomte som ska få sitta uppe i Jans lada (ja han bygger andra våningen på ladan vid villan...bild kommer en annan dag) så jag skickade och frågade en väninna om hon ville följa med på loppisrunda (vi hade ca 1,5 h på oss innan de skulle stänga). Strax därefter säger Jan: men du kan väl inte köra bil med din "nackspärra" ? Oj det tänkte jag inte på. Min nacke är så mycket bättre idag men inga snabba huvudrörelser fungerar. Så jag fick skicka till väninnan och dra tillbaka min ...

KURERINGSDAG. Det blir inte alltid som man tänkt och planerat, men man får försöka göra det bästa av det man har och av varje ny dag man får. I går var Hugo till veterinären på tandputs och hälsokontroll. Allt gick bra men ännu idag har det varit (efter gårdagens sedering) vila som gällt för honom och korta, långsamma promenader. Och den dagsrytmen har även passat mig, för jag lyckades med att få nackspärr (ja vad heter det ens på riktigt ?) i gårkväll. Så jag sov inte så värst bra inatt. Och det var svårt att få upp huvudet från kudden imorse, eftersom nacken hade ingen kraft, jag fick hjälpa till med händerna. Men upp kom jag och sen efter lätta rörelser/gympa, värkmedicin och en långsam promenad med Hugo kändes det nog som om huvudet satt där det skulle (om än ovanligt framåtböjt). Så idag har det varit en vilo och kureringsdag för oss båda.  Bilden med Hugo sovandes på soffkanten medan jag äter glass är inte tagen idag, men kunde ha varit det. Mina bästa tips till dig med nacks...

GRANHÄMTARDAGEN En dag i mitten av november blev det den årliga "granhämtardagen". Jan tog en semesterdag medan jag hade en ledig dag. Pappa följde med, medan mamma stannade hemma eftersom hon fick en väninna på besök.  Vi hämtade granar att ha på utsidan. Här hade pappa hittat den perfekta granen att ha på terassen. Det gäller ju alltid lite gallringstänk också när vi hämtar granar, så vi tar lite här och där och inte på de mest tillgängliga ställena. Och vi sågade ju inte ner granar endast för att användas som just julgranar utan även för att få en hel hög med granris för mitt julpyssel.  Hugo var också med och upptäckte både intressanta och spännande spår. Och han skällde högt åt granen som kom emot honom, innan han såg att det var Jan som kom släpandes på den (ja vissa granar kunde släpas). Pappa in aktion.  Han hittade en fin gran.  Som sagt vissa granar fick bli till granris och det redan i skogen. Det blev fem större granar till oss samt några små att ha ...

VÄLKOMMEN ADVENT Vi har stigit in i advent. I går tände vi vårt första adventsljus och vi fick sjunga Hosianna Davids son. Hosianna betyder rädda och frälsa. När vi sjunger den psalmen bjuder vi in Jesus i våra liv. Vi vill att just HAN  ska rädda och frälsa oss.  Ta oss med på din resa advent. Ge oss nyfikenhet, förväntan och frid genom väntan och längtan efter något större, ja efter någon större, JESUS själv. Han som kommer till oss likt ett litet barn i en krubba.  Advent kommer med välbehövligt ljus i den mörka årstid som vi nu har. Och ljus fick jag bokstavligt här om dagen.  Min fina svägerska ringde en dag och sa att hon lämnat en sak ute på vår gård. Där ute hittade jag ett paraply. Men det var inget vanligt paraply utan ett lysande paraply. Nu har vi bara ett "bekymmer" var vi ska ha det? För det är stort, ljust och riktigt häftigt. Herre ge oss ditt ljus och låt oss lysa för varandra. Ge oss öppnade hjärtan och öppnade ögon för alla runt omkring oss som beh...

Det är skönt att man alltid efter en toppen resa kan konstatera  "BORTA ÄR BRA MEN HEMMA ÄR NOG ÄNDÅ BÄST" . Och här är vi nu "hemma" igen fast vid villan. Och så här såg det ut efter att blommorna fått leva i utebadkaret en vecka (jag tänkte att de kanske klarar sig ifall det kommer lite regn, så de inte torkar helt, men det kom tydligen rikligt med regn). Men ändå tycks de ha klarat sig rätt bra. Vi har ju bott här vid villan sedan början av maj och blir det liksom ifjol så bor vi här tills början av oktober. När nattfrosten kommer stängs sommarvattnet av och senast då vill vi nog in till stan. I fjol flyttade vi hem kring den 6 oktober. En bild från sommaren.  Där hemma har vi renovering av kakelugnen pågång så där kan man inte riktigt bo just nu, men vi hoppas att det ska bli klart inkommande vecka. Det kommer att behövas en ordentlig storstädning innan vi flyttar hem. Här hade alla kakel plockats ner och numrerats. Muraren har plockat ner vår närmare hundra åri...