RESAN EFTER HUGO

I förra inlägget skrev jag om vår kärleksfest. Dagen efter festen städade vi undan det nödvändigaste och packade in oss i bilen (alla utom Mikael, som stannade hemma för att sköta om kaninerna) och körde till Åbohamn och Viking Grace.

Nästa stora händelse denna sommar var på tur. Vi skulle åka till Stockholm och hämta hem vår hundvalp, VÅR Hugo.

Vi pausade utanför Åboslott.

Så Matilda fick slå lite volter på gräsmattan efter allt bilköras.

Mattias behövde inte röra på sig, han hade det fint i bilen.

På färjan njöt vi av god buffe och trevligt sällskap, med goda vänner, som åkte hem till Sverige på samma gång.

Barndomskamrater och väninnor, som träffas alldeles för sällan.

Det blev riktigt sent innan vi kom i säng. Vi som borde ha sovit en låååång natt, eftersom vi inte visste hur följande natt, med en liten hundvalp skulle bli.

Vi njöt av den vackra utsikten.

Vi anlände till Stockholm kl.6.30 på måndag morgon.
Som tur är, så bor min syster Maria där, så vi våldgästade henne tidigt på morgonen.

Vi närmar oss land.......Stockholms skärgård är även vacker att se på en tidig morgon, genom båtfönstret.

HOS SYRRAN
Vi fick ett lyxigt "hotellmorgonmål" och i soffan väntade paket till oss alla.....det är min syrra det.

Det här var bara början, på allt det goda som hon serverade.

Efter morgonmålet somnade alla, utom Maria och jag. Medan de andra tog en tupplur såg vi på foton och pratade.

Denna lapp fanns på dörren när vi kom, därav finns inga foton från tillfället....nästan.

Innan vi åkte iväg för att hämta Hugo, så visade oss Maria "Arken" där hon studerat de senaste tre åren.

Vi fick guidad rundtur....av syrran.

Här gick vi runt på utsidan, där det ordnas mycket program, cafe m.m, sommartid. 

HUGO
Kl.12 körde vi in på gårdsplanen där Hugo bodde. Ho ho, vilken känsla det var. Från och med nu skulle livet förändras.....totalt.
Där inne på gården hoppade 7 söta valpar omkring och flera andra hundar.
Lilla Hugo var näst minst i kullen, här är han i min famn.
Matilda blev påhoppad av de andra lekfulla valparna.

Dotter och mor.......valpglädje.

Vi blev varmt välkomnade. Hela stället kändes som ett paradis för hundar.
Vi stannade där i 1,5 h. Vi fick bekanta oss och vi fick viktig information om valpen och dess skötsel.

Uppfödaren Sabah, med Hugo i famnen. Sabah har ett stort hjärta som rymmer många valpar, hundar och människor.

Sen hoppade vi in i bilen och körde den 30 min långa resan till hamnen. VI VAR HUNDÄGARE, han var vår...ja det var en helt otroligt underbar känsla (och den känslan finns kvar ännu).

Han satt i Matildas famn och såg sig omkring, sen kröp han in i sin bädd och sov där tills vi kom ombord på båten.

Liten och sååå söt.

Vi åkte hem med Viking Mariella, där vi hade beställt "djurhytt".....eller vi hade bokat plats för 4 personer plus ett husdjur. Gissa om vi blev lite fundersamma och aningen oroliga när vi steg in i hytten som hade HELTÄCKANDEMATTA.
Men vår Hugo var redan van att uträtta sina behov på en tidning, så vi placerade den medhavda tidningen på golvet (under hade vi en plastad frottelakans bit) och där som sagt uträttade han alla sina behov. Snacka om enkelt.....för de nya hundägarna.

Matdax på båten.

Vilopaus på båten.

Han sov gott och tryggt hela natten, bredvid Matilda på golvet.

Kl 6 tassade han upp för att kissa, dricka också lekte han en stund med ett band.......efter lekpausen kröp han ner igen och somnade.

Sovandes med huvudet på madrassen...så gulligt.

Bilresan hem gick hur bra som helst. Hugo sov mest. Vi pausade ett par gånger.

Ibland ville han sova nere på golvet.

Paus...vila och gos på picknickfilten.

Paus....bus och glädje.

HEMMA.
När vi kom hem fick han bekanta sig först med utsidan och med Mikael.
Även kaninerna Konrad och Selma fick han hälsa på.
I dagens läge kommer han och Konrad rätt bra överens. Selma är lite rädd för den livliga valpen, men det går framåt.

Ett av de första mötena med Konrad.

På insidan fanns/finns mycket intressant att upptäcka.

Han har sovit bra, ända sedan den första natten här hemma, inget gråtande eller ylande...bara ett eller flera Boff (som börjar bli till ett Voff) när han vill stiga upp på morgonen.
På natten sover han uppe i Matildas rum. Han har en egen liten bädd, men ofta kryper han ner på golvet, på filten och sover där.
Han är "rumsren" så pass att han uträttar sina behov på en tidning, ifall vi inte för ut honom (typ på natten).
Han var så här pass rumsren, redan när vi fick honom....snacka om lyxigt. Uppfödaren har verkligen gjort ett toppen jobb.

Han älskar att vara utomhus (som jag/vi), han älskar gosedjur (som jag/vi), Han älskar att gosa (som jag/vi), han älskar husvagnsliv (som jag/vi).
Han älskar oss och vi älskar honom.

Vårt lilla "gosedjur".

Att leka i sanden är jätte kul.

Nu är han nästan 14v och vi har haft honom i 6v.
Han är familjens "lilla" älskling.
Han är väldigt nöjd, trygg och harmonisk....fast vi släpar med honom överallt. För han är där vi är och vi är där han är....smile.

Han får vara i soffan.

Han får vara uppe på soffan, i fönstret......där är sååå spännande. 

Ja, hur förändras då livet, när man får en valp?
För oss har det förändrats totalt b.l.a. eftersom det är vår första valp.
Vi är otroligt tacksamma att vi har läst och tagit reda på ett som annat, ett helt år innan vi blev hundägare. Att vi verkligen var förberedda, för det bör man nog vara....smile.

En valp är full av liv och glädje...det gäller att hänga med. Men en valp sover och vilar också väldigt mycket.

Vi har fixat grindar och staket, både inne och ute (och använt likadant galler ute som inne). För när jag jobbar (som dagmamma) måste jag kunna vara säker på att han inte smiter ut från gården eller hoppar upp i trappor och sen trillar ner.
Men naturligtvis får man ha ögonen i nacken ändå.

Staketbygge på gång, så inte Hugo springer under bilarna, som backar in på gården.

Hej kaninerna.....snart hoppar jag över gallret och kommer och leker.

Min händige man har fixat och grejat.

Den största förändringen, är nog att vi inte bara kan sticka iväg .....för att t.e.x. handla. Någon behöver ju vara hemma med Hugo, eller så bör det vara ett ställe dit han kan följa med.

Hugo har redan fått vara med på läger (Ku:s familjeläger i Pieksämäki), på kalas, flera varv till villan, på Jutbackamarknad (en stor loppmarknad som pågår i ett dygn, med eget "campingområde") och på korta utflykter med dagbarnen och mig.

På lägret charmade han de flesta.

På lägret satt Hugo och jag ute på picknikfilten och följde med kvällsprogrammen via högtalaren, liksom många föräldrar, som passade barnen i och kring sandlådan.

Han sover med sin kisse.

På lägret blev det mycket koppelträning, något som börjat fungera riktigt fint....för det mesta.

Stolpar ...är väldigt intressanta, vad kan det bero på...smile.

Vid villan, älskar han att hoppa och springa runt i blåbärsriset, lingonriset och i ljungen......och inga fästingar har vi ännu upptäckt på honom.

Full fart i riset.

Om man ropar HUGO, då tittar han upp...full av spindelnät, barr och mossa.

Jag har nu jobbat två veckor, och Hugo han sköter sig fint. Han leker ute med oss och sover mest inne. sen när min arbetsdag är slut då gosar och busar vi extra mycket.
När vi varit på korta utflykter sitter han i "korgen" bak på barnvagnen, när han inte orkar gå.

Han har redan lärt sig KOM, SITT, HOPPA och  LIGG. Matilda tränar flitigt med honom.
På måndag skall vi börja på valpkurs med honom......vi bara väntar.

Det som vi bör börja träna nu, är att han skall kunna börja vara ensam....längre och längre stunder.
Det är bekvämt för en valp att man jobbar hemma. men han kan ju inte vara ute med mig och dagbarnen i flera timmar när det blir kall vinter.

Och jaa, hundtokiga har vi blivit och vi pratar inte...utan "platar" som till småbarn, när vi "platar" med vår lilla Hugo.

Vår lilla fyrbenta älskling.

SAKER SOM VI INTE VISSTE, SOM VI VET NU...EFTER 6 VECKOR MED EN LITEN HUND.

- Att man kan bli sååå GLAD över att en hund kissar och bajsar där inne (... på tidningspapper,  istället för på mattor och golv)
- Att man kan få in kattbajs, fast man inte har en katt (hundar gillar att äta det...uäck, och kan spy upp det en stund senare).
- Fast man vet vad hunden ätit, så får den slicka dig i ansiktet (jag trodde aldrig att den dagen skulle komma).
- Att man kan bli så ledsen över allt vad vi människor slänger runt oss, som små valpar vill äta ( tobaksfimpar, godis, krossade glasflaskor e.t.c.).

Och den listan lär bli längre med tiden.


Med en liten hund i huset känner jag att jag VANDRAR ännu mera NÄRA MARKEN (bildligt talat) för Hugo vill tugga och äta allt.
Jag ser så tydligt hur vi människor smutsar ned den värld som Gud gett oss, att vårda och bo i.
Vi får göra vårt bästa för att hålla vår värld ren och fin.

Den vackraste och renaste platsen, som är utan tobaksfimpar, skräp och krossat glas...det är himlen.
I himlen lär vi få njuta av det renaste, klaraste, godaste vattnet någonsin.
Där får vi picknicka i det grönaste, skönaste, lenaste gräs.
Vi får andas den fräschaste, renaste luft.
Och vi får promenera, eller ta en morgonlänk i den vackraste, renaste skog.

Till dess, skall vi njuta, leva och vårda den vackra plats vi fått att bo på här. Om vi ALLA  gör vårt bästa, så får vi en mycket finare och renare värld.

VARJE DAG HITTAR VI NÅGOT ATT VARA TACKSAMMA FÖR, om vi bara ser oss omkring.
Se dig omkring.....på denna vackra värld, som du fått, på alla härliga människor som Han gett dig och alla underbara tillfällen att få njuta av allt det goda.

Vad gör dig glad och tacksam just idag?


1 Mosebok 1:31
Gud såg att allt som han hade gjort var mycket gott.

Psaltaren 145:9
Herren är god mot alla, barmhärtig mot allt han skapat.

Psaltaren 36:7b
Herre, du hjälper både människor och djur.

Psaltaren 34:11
Lejon kan lida nöd och hungra, de som sökt sig till Herren saknar ingenting.

Filipperbrevet 4:4
Gläd er alltid i Herren, än en gång vill jag säga: gläd er.