FAVORITFÄRG
Har du någongång slagits av tanken "Tänk att jag kan se...alla vackra färger, som Gud har skapat? Den tanken slog mig idag.
Vilken är din favoritfärg?
Min favoritfärg är rosa. Om jag får leva till 80+, så kommer jag troligtvis att gå runt med rosa kläder ännu då.
Förrutom många kläder, så är min dator, mitt telefonskal, min plånbok m.m rosa.
Mitt senaste rosa inköp är ett par vinterskor, som jag inhandlade på höstlovet.
Jag har alltid sett veckans alla dagar i färger (en psykolog skulle säkert kunna förklara varför vissa människor gör så). OCH LÖRDAG ÄR ROSA.
Lördag var ju den absolut bästa dagen som barn...med sovmorgon och godisdag. Och det är ju två livsingredienser som jag fortfarande gillar, liksom jag gillar rosa. Godisdag kör jag med ännu, men sovmorgnar har det blivit sämre av sedan vi blev hundägare...smile.
Det här att kunna se, kunna njuta av färger, former, vackra landskap som susar förbi bilfönstret, det är ingen självklarhet. En gåva som jag behöver komma ihåg att tacka för.
Ofta tar jag allt för givet, det är först när jag förlorar något som insikten kommer, hur bra jag hade det när allt i kroppen fungerade normalt (som tex när jag fick hälsporre och plötsligt inte kunde gå på min fot, en sak som jag hade tagit förgivet). Ibland blir svårigheter till bra insikter och stor lärdom.
Här under julhelgen gick lampan sönder uppe i duschrummet, och vi fick duscha i mörker.
Jag tände lampan i spisrummet, rummet intill, så länge jag plockade fram allt jag behövde. Shampo till vänster, på mittersta hyllan, balsam till höger och pumptvålen rakt fram på hylllan nära kranen. Sen gick allt helt ok, det var rent av riktigt mysigt och roligt, lite spännande att duscha i mörker, för att se om jag skulle klara det..vilket jag gjorde.
Men för mig var det bara en lek, något roligt. Medan det för andra är eller blir verklighet.....ingen av oss har några garantier att vi skall få ha vår syn, hela livet.
Jag kommer att tänka på boken "JUL I BULLERBYN", en alldeles fantastisk bok att läsa så här i juletid.
Alla Bullerbybarnen är inne hos farfar och klär hans julgran. Så här står det, så vackert beskrivet av ASTRID LINDGREN.
Farfar är egentligen bara farfar åt Britta och Anna. Men vi har honom till farfar allihopa. "Inte fler barn än det finns här i Bullerbyn, så räcker jag till åt allesammans", säger farfar. Vi var hos honom och klädde hans gran, och Anna berättade för honom hur fin granen var. För farfar är blind. "Men jag kan se inne i huvet hur granen ser ut", sa han "Och så kan jag lukta på den också".
Jag hoppas att du kan lukta hur röda äpplena är", sa Anna.
Jesus är och skall vara vårt viktigaste ljus...vår starkaste lampa. För han lyser upp oss på insidan. Jag är helt övertygad om att denna ljuvliga, härliga farfar, i Bullerbyn hade Jesus som sitt ljus i mörkret.
När jag var barn var följande sångtext (från Psaltaren 119:103) en vanlig sång i kristna barn och ungdomsgrupper.
DITT ORD ÄR MINA FÖTTERS LYKTA OCH ETT LJUS PÅ MIN STIG X2.
INGENTING KAN FÖRA MIG VILSE, DITT ORD DET LEDER MIG RÄTT X2.
Sen sjöng man den om och om igen. Och det är ju alldeles sant, att om jag håller mig helt och hållet till Guds ord, då kan jag inte gå fel. Men tyvärr så tror jag väldigt ofta, att JAG vet bäst SJÄLV vilken väg som är bäst för mig...och det slutar med att jag får ge upp och inse att jag valt fel...ännu en gång.
Men Gud är god och barmhärtig, han fortsätter att leda mig/dig på rätta vägar bara jag/du tar oss tid att SE OCH LYSSNA till honom.
Jag vill avsluta med en liten sann berättelse. En bekant som haft ett tufft liv, tuffare, svårare än vad någon av oss någonsin kommer att få uppleva. Mitt i det svåra kom hon till tro. Hon fick se och uppleva att DET FINNS FAKTISKT EN JESUS SOM BRYR SIG OM MIG OCH MIN SITUATION. Hon uppfylldes av en sådan glädje att hon bara gick runt och log och lyste. En vän till henne frågade: varför är ni kristna så glada, varför lyser dina ögon så? För vännen visste ju precis hur hon hade det, det var inget enkelt liv hon levde...men hon log ändå. Det svar hon gav till sin vän är så vacker, ett alldeles sant, äkta svar. Hon svarade: HELA JAG ÄR SÅ UPPFYLLD AV JESUS, ATT HAN INTE RYMS PÅ INSIDAN, HAN KIKAR UT GENOM MINA ÖGON.
Och det förklarar livet med Jesus så fint. Livet kan vara ett kaos, fullt av nöd och svårigheter. Men med Jesus i hjärtat, så lyser han upp hela dig och livet får en helt annan mening och betydelse.
TY INGEN AV OSS LEVER FÖR SIN EGEN SKULL. OM VI LEVER, LEVER VI FÖR HERREN, OCH OM VI DÖR, DÖR VI FÖR HERREN. VARE SIG VI LEVER ELLER DÖR TILLHÖR VI ALLTSÅ HERREN. Romarbrevet 14: 7-8
Ordspråksboken 20:12
Örat som hör, ögat som ser- bådadera har Herren skapat.
Psaltaren 119:103
Ditt ord är en lykta för min fot, ett ljus på min stig.
Psaltaren 119:130a
När dina ord öppnar sig ger de ljus.
1 Samuelsboken 16:7b
Herren ser med andra ögon än människor: människor ser till det yttre, men Herren ser till hjärtat.
Vilken är din favoritfärg?
 |
| Vi har t.o.m. en hel vägg i vardagsrummet som är rosa. |
Förrutom många kläder, så är min dator, mitt telefonskal, min plånbok m.m rosa.
Mitt senaste rosa inköp är ett par vinterskor, som jag inhandlade på höstlovet.
Jag har alltid sett veckans alla dagar i färger (en psykolog skulle säkert kunna förklara varför vissa människor gör så). OCH LÖRDAG ÄR ROSA.
Lördag var ju den absolut bästa dagen som barn...med sovmorgon och godisdag. Och det är ju två livsingredienser som jag fortfarande gillar, liksom jag gillar rosa. Godisdag kör jag med ännu, men sovmorgnar har det blivit sämre av sedan vi blev hundägare...smile.
Det här att kunna se, kunna njuta av färger, former, vackra landskap som susar förbi bilfönstret, det är ingen självklarhet. En gåva som jag behöver komma ihåg att tacka för.
Ofta tar jag allt för givet, det är först när jag förlorar något som insikten kommer, hur bra jag hade det när allt i kroppen fungerade normalt (som tex när jag fick hälsporre och plötsligt inte kunde gå på min fot, en sak som jag hade tagit förgivet). Ibland blir svårigheter till bra insikter och stor lärdom.
Här under julhelgen gick lampan sönder uppe i duschrummet, och vi fick duscha i mörker.
Jag tände lampan i spisrummet, rummet intill, så länge jag plockade fram allt jag behövde. Shampo till vänster, på mittersta hyllan, balsam till höger och pumptvålen rakt fram på hylllan nära kranen. Sen gick allt helt ok, det var rent av riktigt mysigt och roligt, lite spännande att duscha i mörker, för att se om jag skulle klara det..vilket jag gjorde.
Men för mig var det bara en lek, något roligt. Medan det för andra är eller blir verklighet.....ingen av oss har några garantier att vi skall få ha vår syn, hela livet.
Jag kommer att tänka på boken "JUL I BULLERBYN", en alldeles fantastisk bok att läsa så här i juletid.
Alla Bullerbybarnen är inne hos farfar och klär hans julgran. Så här står det, så vackert beskrivet av ASTRID LINDGREN.
Farfar är egentligen bara farfar åt Britta och Anna. Men vi har honom till farfar allihopa. "Inte fler barn än det finns här i Bullerbyn, så räcker jag till åt allesammans", säger farfar. Vi var hos honom och klädde hans gran, och Anna berättade för honom hur fin granen var. För farfar är blind. "Men jag kan se inne i huvet hur granen ser ut", sa han "Och så kan jag lukta på den också".
Jag hoppas att du kan lukta hur röda äpplena är", sa Anna.
Jesus är och skall vara vårt viktigaste ljus...vår starkaste lampa. För han lyser upp oss på insidan. Jag är helt övertygad om att denna ljuvliga, härliga farfar, i Bullerbyn hade Jesus som sitt ljus i mörkret.
När jag var barn var följande sångtext (från Psaltaren 119:103) en vanlig sång i kristna barn och ungdomsgrupper.
DITT ORD ÄR MINA FÖTTERS LYKTA OCH ETT LJUS PÅ MIN STIG X2.
INGENTING KAN FÖRA MIG VILSE, DITT ORD DET LEDER MIG RÄTT X2.
Sen sjöng man den om och om igen. Och det är ju alldeles sant, att om jag håller mig helt och hållet till Guds ord, då kan jag inte gå fel. Men tyvärr så tror jag väldigt ofta, att JAG vet bäst SJÄLV vilken väg som är bäst för mig...och det slutar med att jag får ge upp och inse att jag valt fel...ännu en gång.
Men Gud är god och barmhärtig, han fortsätter att leda mig/dig på rätta vägar bara jag/du tar oss tid att SE OCH LYSSNA till honom.
Jag vill avsluta med en liten sann berättelse. En bekant som haft ett tufft liv, tuffare, svårare än vad någon av oss någonsin kommer att få uppleva. Mitt i det svåra kom hon till tro. Hon fick se och uppleva att DET FINNS FAKTISKT EN JESUS SOM BRYR SIG OM MIG OCH MIN SITUATION. Hon uppfylldes av en sådan glädje att hon bara gick runt och log och lyste. En vän till henne frågade: varför är ni kristna så glada, varför lyser dina ögon så? För vännen visste ju precis hur hon hade det, det var inget enkelt liv hon levde...men hon log ändå. Det svar hon gav till sin vän är så vacker, ett alldeles sant, äkta svar. Hon svarade: HELA JAG ÄR SÅ UPPFYLLD AV JESUS, ATT HAN INTE RYMS PÅ INSIDAN, HAN KIKAR UT GENOM MINA ÖGON.
Och det förklarar livet med Jesus så fint. Livet kan vara ett kaos, fullt av nöd och svårigheter. Men med Jesus i hjärtat, så lyser han upp hela dig och livet får en helt annan mening och betydelse.
 |
| Jag hoppas och ber att Jesus skall få lysa genom mig också...även med solglasögon på och även de dagar när man inte ser så representabel ut. |
TY INGEN AV OSS LEVER FÖR SIN EGEN SKULL. OM VI LEVER, LEVER VI FÖR HERREN, OCH OM VI DÖR, DÖR VI FÖR HERREN. VARE SIG VI LEVER ELLER DÖR TILLHÖR VI ALLTSÅ HERREN. Romarbrevet 14: 7-8
Ordspråksboken 20:12
Örat som hör, ögat som ser- bådadera har Herren skapat.
Psaltaren 119:103
Ditt ord är en lykta för min fot, ett ljus på min stig.
Psaltaren 119:130a
När dina ord öppnar sig ger de ljus.
1 Samuelsboken 16:7b
Herren ser med andra ögon än människor: människor ser till det yttre, men Herren ser till hjärtat.
Kommentarer
Skicka en kommentar