Vandra NÄRA marken

Det som vi inte hade tänkt göra med vår Hugo blev slutligen gjort ändå. Han blev kastrerad i måndags. Du kanske undrar varför? Tråkigt med tratt. För två veckor sedan fick han rabiesvaccin och under samma besök undersökte veterinären hans "klimp" i ljumsken. Det var hans ena testikel som tydligen åkt ner och upp igen, stannat där och slapp inte ner till pungen mera för kanalen hade blivit för trång. Redan i våras konstaterades det att den åkt upp igen. Veterinären sa att en testikel i ljumsken får det för trångt och för varmt, vilket kan göra att det bildas en tumör. Han rekommenderade en operation, och tog han bort den ena kunde han ju lika gärna ta bort den andra också.....så då blev det kastrering. Så i måndags (19.9-2016) ca kl 10 blev Hugo opererad. På bilden har Hugo just fått en lugnande spruta, så han ligger väldigt avslappnad i min famn. När veterinären ställt allt i ordning blev Hugo rakad och fick sin insomningsspruta. Efter 50 min fick vi komma o

Telefonen ringde igår kl.11.45, det var vår dotters klasslärare. Hon förklarade att det hade hänt en olycka, att Matilda skadat sig och att ambulansen var på väg. Hon undrade om någon av oss kunde komma genast. Jag ringde Jan och han for iväg. Jag hade tre dagbarn som just var på väg på vilan med gosedjur, gosefilt och tutt......ja, vad gör man som dagmamma i en sån situation? Som tur var så var Jan på hemmaplan och kunde åka iväg. Skulle han ha varit på arbetsresa så hade jag endera fått ta barnen med, föra dem till reservdagis, eller ringa snabbt om föräldrarna kunde hämta (det är vad vi rekommenderas att göra). Det var tur i oturen att vi var påväg på vilan. Barnen somnade genast så jag kunde ha telefonkontakt med Jan och jag fick tid till att be för vår älskling. De hade spelat brännboll och Matilda skulle bara ta emot bollen (tror hon, hon minns inte riktigt) när hon på något sätt bröt knät....samma knä som gick ur led även ifjol i oktober. Denna gång gick det också ur led

Hur viktigt är väl inte den där stunden på kvällen när mamma eller pappa tar sig tid att sitta /ligga ner i sängen och dela dagen som varit med sitt barn. Nattar ni era barn? Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är. Vi har nattat våra barn så länge de själva önskat. När pojkarna blev äldre då bytte vi ut ordet "natta" mot att "komma och säga godnatt", och vi kom och sa godnatt ännu i 16-års åldern (inte varje kväll, men ibland). Nu är det ombytta roller, de kommer till oss och vill samtala en stund innan natten, och ibland ber vi för något som ligger på hjärtat. Jag har förut berättat att vår säng har varit och är en plats för familjemöten, av olika slag. Där pratar vi, ber, äter, lyssnar på musik, läser, ser på film och bara ligger och vilar huller om buller. En äter och en tuggar grisöra. Matilda nattar vi ännu. Det är oftast Jan som nattar henne. När jag nattar henne blir det inte så jättelånga samtal (för jag är såååå kvällstrött)

Så kom äntligen helgen, dagen och stunden när även jag fick åka ut på en tur med vår båt. Det var första turen för Hugo och mig. Hugo hade fått en alldeles ny flytväst, som han gillade. Du kanske undrar vad vi gjorde med skottkärran mitt ute i vattnet. Jo det är ju väldigt långgrunt där, så vi får gå en bit ut till båten....och Hugo fick åka skottkärra båda vägarna. En nöjd liten kille i pappas skottkärra. Hugo tycks vara nöjd att komma med vartsom helst.....allt går, bara han inte behöver vara ensam hemma (det går inget vidare...fortfarande). Vi njöt allihopa. Denna helg ute vid villan har jag även plockat blåbär.....två hela koppar. För svärfar gräddade goda våfflor, som vi fick njuta av. Han fick hjälp av en snål liten svart typ. MUMS...vad gått med blåbär på. Jan fixade och grejade som vanligt. Sågade han inte ner träd så satt han uppe på taket...eller tog en tur ut i skogen med sin cykel. Jag fick besök av m

Många säger att " det viktigaste är nog att ha hälsan i behåll". Men det finns många som lever med ohälsa och är t.o.m lyckligare än de som har total hälsa. Jag tror att det delvis beror på att den som är sjuk på något sätt lärt sig att njuta av de friska stunderna, de bättre stunderna eller av livets små och stora guldkorn. Man har lärt sig att leva utan att ta något för givet, man har lärt sig att ta dagen som den kommer (med eller utan smärta). Liksom hönorna (vid Aspegrens trädgård) har koll på varje steg som kycklingen tar, så vet även Gud vad vi gör både natt och dag.  MIN HÄLSA. I juni var jag på en ordentlig hälsoundersökning (1,5 h), något som vi alla dagmammor fått kallelse till nu i vår/sommar. Jag skulle på förhand fylla i ett frågeformulär (det var säkert 6-8 sidor) om min hälsa. När jag hade fyllt i det, gjorde jag min egen bedömning av min hälsa.......den kunde vara bättre. Det är lite över tre år sedan jag fick problem med hälsporre och efter de