Vandra NÄRA marken

En kväll varje vecka träffas vi, oftast mellan kl.20-22. Ibland har vi börjat tidigare och enstaka gång har vi avslutat först kl 24. Någongång träffas vi hemma hos varann. I går träffades vi hemma hos en av oss, en fredagkväll som blev så "Vilsam" på många olika sätt. De här är mina Vilsam vänner, tillsammans delar vi glädje och sorg och bär varann i bön. Vår bönegrupp heter Vilsam, för där får vi vila, tömma och fylla på. Där bär vi varandra och allt och alla som Herren sätter på våra hjärtan. Kvällens värdinna..... ....som bjöd in oss och samtidigt fick vi pröva det fina nya växthuset som de har pågång. Det var så skönt där, så där satt vi så gott som hela kvällen.  Det blev mycket gott att äta under kvällen. Och vi avslutade med efterrätt. Vi hade anlänt kl 18 och vi som kom cyklandes hoppade på våra cyklar närmare kl.23, och cyklade hem i den sena, vackra vårkvällen, mätta, nöjda och fyllda av tacksa...

Att sluta jobba som dagmamma (i eget hem) är ett helt rätt beslut, men inte ett enkelt beslut. Det här har ju varit "MITT" i över tolv år och att jag alltid funnits hemma har varit naturligt för den egna familjen (både på gott och ont 😉). Senaste vecka hade vi  kalas med plättårta. Jag har trivts och haft så många fördelar med detta jobb, b.l.a detta att jag och barnen fått planera våra dagar precis som vi önskat. De senaste dagarnas sommarvärme har gjort att vi tagit fram både bassäng och tält...härligt. Jag har kallat/kallar mig för "ute dagmamma" för i ur och skur varje dag har vi fått tillbringa flera timmar ute. DET SOM BÖRJAT KÄNNAS JOBBIGT Men jag har också alltid sagt: om detta jobb börjar kännas att det inte riktigt är mitt längre, att det av någon orsak inte känns 100% rätt och roligt längre, då ska jag sluta. Och då tänker jag ju inte på vanliga dåliga dagar som vi alla har någongång oberoende av jobb. Då tänker jag på när de negativ...

Jag har ju gått med tandvärk från och till i ca en och en halv vecka. Genast jag ätit så har det börjat värka. Har jag borstat tänderna så har det släppt. Jag fick tid till min egen tandläkare och har hoppats att jag skulle klara mig tills dess och det gjorde jag. I går var morgonen när jag vaknade och tackade Gud för nu var dagen här när jag äntligen skulle få åka till "Dentina". Hittade denna passande bild på Insta. Jag förklarade stolt för tandläkaren att jag har borstat tänderna efter varje gång jag stoppat något i munnen, och att det fungerat bra. Hon förklarade att tänderna skall vi endast borsta två gånger/dag allt utöver nöter på dem .....ups. Tanden som bråkat hade en sprucken plomb, där det slapp in skräp. Nu är den fixad och det är så skönt. Men hon hittade början till ett hål mellan två andra tänder, så ny tid första dagen jag har semester 14 juni. Tack Gud att vi har så bra tandläkare i vårt land. Nu kan jag äta utan att få ont igen, fantastiskt....

I dag är det min födelsedag, jag blir 46 år, och jag känner mig riktigt bekväm med min ålder. I morse hade jag inte förväntat mig någon uppvaktning, snarare på kvällen. Så jag vaknade, åt morgonmål och tog en promenad med Hugo. Men när vi kom hem så kom Jan och Matilda sjungandes med blommor, ballonger och två rawtårtbitar. På förmiddagen när jag var ute med dagbarnen kom mamma och pappa förbi. Mamma sjöng som hon alltid sjunger åt mig: "Med en enkel tulipan på bemärkelsedan" och överräckte ett kuvert. Med dagbarnen var vi på eftermiddagen ut på "majlindo" (den första vårpickniken ute på en äng) och det kändes så fint just idag. Och kan ni tänka er, dagen hade varit mulen och grå om en varm, men just när vi kom fram till vårt picknickställe så tittade solen fram och höll oss sällskap ända tills det var dags att packa ihop och traska hemåt. När jobbdagen var slut kom mina svärföräldrar och svärmor sjöng också för mig "Ha den äran idag...