TILL DIG SOM INTE TROR.

Om du inte kan, vågar eller vill tro på en Gud, Jesus och på den Helige Anden. Så läs den text som kommer snart.
Tron kan vara svår att förklara, men enklare att förstå........ när man väl börjar uppleva allt vad det innebär att vandra på trons väg.

Om du inte kan, vill eller vågar tro på ett liv efter detta, så läs texten som kommer snart.

Regnet öser ner.....men solen kommer att titta fram igen.

Den här mannen (en präst från Sverige, kanske någon vet namnet?) som har skrivit följande text, han har nog fått det förklarat på ett helt fantastiskt sätt.... det rör mig till tårar, när jag läser det.
Det är så starkt, så gripande...det är GUD. Den treenige, Fader, Son och Ande. Det är livet...här och sen...livet efter detta.


I en livmoder ligger två tvillingar. En flicka och en pojke. Pojken
frågar sin syster:
–Tror du på ett liv efter förlossningen?”
Systern svarar förvånat: – Naturligtvis! Det måste finnas något efter
förlossningen. Kanske är vi bara här för att förbereda oss på vad som
ska komma sedan.
– Struntprat, utbrister hennes bror. Hur kan du tro på sånt? Det finns
inget liv efter förlossningen! Vad för slags liv skulle det vara?
– Jag vet inte. Kanske kommer det vara mer ljus i livet efter detta.
Kanske kommer vi kunna gå med våra ben och äta med våra munnar. Och
kanske kommer vi att ha andra sinnen, sådana som vi inte ens kan
föreställa oss nu.
– Du måste vara fullständigt knäpp! Hur ska man kunna gå med benen,
menar du? Och äta med munnen? Varför det? Navelsträngen ger oss all
näring vi behöver. Dessutom är den för kort för att vi skulle kunna
gå. Det är helt enkelt omöjligt att tänka sig ett liv efter
förlossningen! Navelsträngen kommer inte att räcka så långt.
– Jag tror i alla fall att det finns en fortsättning, säger flickan.
Det kanske kommer att vara helt annorlunda på andra sidan. Man kanske
inte behöver navelsträngen längre.
– Ja, du får tro vad du vill, säger hennes bror. Men svara mig, om det
är som du säger att det finns ett liv efter förlossningen, hur kan du
i så fall förklara att ingen någonsin har tagit kontakt, än mindre
kommit tillbaka? Du bara snackar strunt! Inse att det inte finns något
liv efter detta. Hela grejen är att vi ska njuta av det liv vi har här
inne. Efter förlossningen finns ingenting. Bara mörker. Då är det
över, inse det!
– Ah, jag vet inte… Jag tror i alla fall att det finns nåt. Jag tror
att vi kommer att möta Mamma där ute.
– Mamma! Äsch, du skojar! Tror du verkligen på Mamma också?! Du är ju
till och med dummare än jag trodde! Om Mamma existerar, var är hon nu
i så fall?
– Jag tror att hon finns runt omkring oss. Hon omsluter oss på alla
sidor. Vi är del av henne precis som hon är del av oss. Jag tror att
vi är skapade till hennes avbild. Hon är livet. Utan henne skulle
världen vi lever i inte finnas. Hon är överallt!
Brodern ser länge på sin syster. Förundrad. Kan inte riktigt tro att
han har hört vad han tycker att han har hört.
– Jag kan i alla fall inte tro på Mamma, säger han efter en stund. Jag
kan inte se henne. Det är helt enkelt ologiskt att hon skulle finnas!
– Ibland, säger hans syster tyst. Ibland när det är verkligt tyst här
inne… När jag är verkligt fokuserad och bara lyssnar... då kan jag
faktiskt känna hennes närvaro. Ibland också höra hennes röst. Det är
en så kärleksfull röst… Den kommer liksom uppifrån och den fyller mig
med sådan glädje när jag hör den.


När du läst denna underbara text, hoppas jag att du vågar ta ett steg i tro.



EN ENDA STOR FAMILJ.
Jag tänker mig Gud, Jesus och den Helige Ande som en enda stor kärleksfull familj.
För mig är livet skapad av Gud för att levas. Han sände sin son Jesus, en del av Sig själv, till oss för att vi skulle få frälsningen, räddningen. Och Han sände den Helige Anden, kraften, rådgivaren och hjälparen...en del av Honom själv, till oss för att vi skulle få hjälp med att leva på denna jord.

Det gör att jag vill göra det bästa av mitt liv här på jorden....i dagar av sol och i dagar av regn. Jag vill våga leva det liv jag fått. Jag vill våga tro...när jag inte ser vägen. Jag vill hoppas när det känns mörkt. Och jag vill skratta och dansa när livet leker.
Jesus är med i både solsken och i regn.

Selma vågar inte ta ett steg.....när hennes "favorit vilo plats" är fylld av vatten.

Konrad, han vågar tro på bättre väder och äter lite gräslök under tiden

Jag passade på efter jobbet, när regnet höll upp i ca.10 min och solen sken. Med gummistövlarna på tog jag fram gungkuddarna, hämtade något gott och njöt av livet.

VAR DAG ÄR EN SÄLLSAM GÅVA, EN SKIMRANDE MÖJLIGHET.

Jag minns en sommar för flera år sedan, när vi hade endast ca. 3 soliga varma dagar.

Alla, inklusive jag gick och väntade på dom där bikiniedagarna, som aldrig kom.

Vad lärde jag mig av det...jo jag förstörde en HEL SOMMAR utan att leva i nuet, njuta av dagen och stunden......istället lade jag alltför mycket av min tid och energi på att vänta och sura. det skall jag aldrig göra om.

Naturligtvis vill jag ha soliga, varma bikiniedagar. Men ifall de inte kommer eller blir endast några få....så skall jag njuta av HELA SOMMMAREN ändå.

Vi har ju fått det här livet, här på jorden som en gåva. 

Och en gåva.... är till för att öppnas och njutas av. 

Sen, när det här livet är slut, då kommer vi att få en ännu större gåva, ett helt fantastiskt underbart liv...i all evighet.

Romarbrevet 15:13

Må hoppets Gud fylla er tro med all glädje och frid och ge er ett allt rikare hopp genom den heliga andens kraft.

Jeremia 29:11-14

Jag vet vilka avsikter jag har med er, säger Herren: välgång, inte olycka. Jag skall ge er en framtid och ett hopp.

Efesierbrevet 2:8-10

Ty av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det. Det beror inte på gärningar, ingen skall kunna berömma sig. Vi är hans verk, skapade genom Jesus Kristus till att göra de goda gärningar som Gud från början har bestämt oss till.

Uppenbarelseboken 3.11

Jag kommer snart. Håll fast det du har, så ingen tar ifrån dig segerkransen.