SPORTLOVET 2022

På sportlovet, eller kanske jag skall säga på vintersemestern (nu när vi inte längre har skolbarn med på ledigheten) hann vi med allt vi önskade och mer där till. 

Jag började med en ledig dag (1.3) och sen fem dagar semester på det (tisdag-söndag).

Jag hittade denna trevliga lapp på mitt sista skifte. Vi var/är nog alla verkligen förunnade att få ledigt. 

   

Tack för lappen, jag blev så glad.

FASTLAGSTISDAG (1.3).

Jan var i jobb ännu på tisdag så jag packade husbilen och tog sen en lång och skön promenad med Hugo. Eftersom det var fastlagstisdag blev det en sväng via favorit kafet, där Hugo får vara med.

Hugo sov skönt i soffan medan jag njöt av min "första" fastlagsbulle (numera beställer jag ofta vegan istället för mjölkfritt. Det finns ju mera vegan alternativ överlag och "vegan" det tycks alla förstå vad det är) samt en latte.

Jag tog också hem en låda med två bullar som jag hade beställt, veganbullarna skulle få följa med på husbilsresan (men sen visade det sig att de glömdes hemma, men Matilda och kompisen åt glatt upp dem).

Därefter gick jag vidare till ett annat kafe där jag också hade beställt en vegan fastlagsbulle för att även testa deras variant. Den såg inte så riktigt aptitlig ut men den smakade helt bra (nummer 2 åt jag upp när jag kom hem).

De där hemma fick nog också sina bullar.

När vi kom hem märkte jag att Hugo började skaka på huvudet, lite nu som då. Jag kikade honom i vänstra örat, det som var röd i januari och vilket vi fick örondroppar till av veterinären, men nu såg det bra ut. 

Men sen kikade jag i det högra örat som varit friskt, men som tyvärr nu också hade blivit rött. Det blev att kontakta veterinären (typ två timmar innan vi skulle åka iväg med husbilen). Som tur var så hade vi ännu kvar av örondropparna och vi fick börja använda dem, utan att hon behövde se örat. Så tack och lov behövde vi inte börja med något veterinärbesök där och då. Hugo var sen nöjd hela resan och verkade inte ha bekymmer från örat.

Jan kom hem efter kl.14 och efter att vi hade ätit varsin portion ärtsoppa dagen till ära åkte vi iväg med husbilen.

Och vart åkte vi ? Ja det tror jag nog att ni redan listat ut, det blev till favorit platsen även denna gång.

TUURI

Vi hade ju tänkt oss Vuokatti, med fjäll, skidåkning och kanske lite slalom men eftersom chansen att få covid var väldigt stor (dottern hade ju just haft det och det fanns i princip överallt) bestämde vi oss för att inte åka längre än till Tuuri.

Vi kom fram en 19 tiden.

Vi handlade lite mat och jag myste till det med en ihopplockad fräsch sallad medan Jan tog en fylld batong.

Det var rätt vått och kladdigt där ute men vi tog en sen kvällsrunda kring området.

Det var ungefär vi plus 20 andra husbilar/husvagnar på hela campingen.

Jan for i kvällsbastun medan vi promenerade.

ONSDAG (2.3).

Det blev en skön sovmorgon. Och så härligt att få vakna upp i husbilen.

Vi stannade två nätter vid Tuuri (tisdagkväll till torsdag eftermiddag). Dagarna innehöll b.l.a vila. 

Jag kände verkligen efter 8 dagar på jobb utan en enda ledig dag att jag behövde ta det lungt, göra ingenting eller bara det jag kände för.

 

Vi promenerade en hel del och njöt av det fina och soliga vädret.

Hugo fick springa utan koppel, han busade på skaren.

Solglasögon borde vi ha haft med.

Vi besökte hundparken.

Jag njöt av att fotografera vackra naturbilder.

Grön och skön mossa.

Ekorren hade varit framme.

Våren kändes nära när solen värmde på ryggen och gräset skymtade fram på marken.

Jag läste klart min julklappsbok (som jag fått av syrran). Boken var så bra men samtidigt så otroligt sorglig. En sann berättelse om en kvinna som växt upp i en dysfunktionell familj. Men så vacker och fin berättelse om hur Jesus kan gripa in och hela och sätta alla pusselbitar på plats. 

Vi satt och myste och pratade.

Vi beställde favorit maten. Den ser ju inte alls god ut på bilden men de friterade kycklingvingarna i den otroligt goda marinaden med tillhörande olika dipper är gudomligt god. 

Vi åt och njöt.

Och kvällen avslutades med sköna bastubad.

TORSDAG (3.3).

Sovmorgonen avbröts av att min älskade far (som stiger upp senast kl.6 varje morgon) ringde och undrade : "Nå inte ligger ni väl och sover ännu"? Jo jag men Jan gick just upp, svarade jag.

Efter det trevliga samtalet steg jag upp. Vi åt morgonmål och tog sen en promenad.

Efter promenaden blev det ett besök i den stora butiken. Detta blev mitt enda besök denna vistelse men jag hittade vad jag letade efter, en skiddräkt på rea.

Här sitter Hugo fint i kundvagnen.

Tillbaka vid husbilen åt vi en sen lunch.

Och Hugo fick en kvällsrunda.

Sen packade vi ihop, ja man behöver alltid plocka ner och ställa in grejer i skåpen som ex kaffekokaren innan man kör iväg.

Hej då Tuuri för denna gång.

Och vi startade hemåt i soligt fint väder.

Vägen var bar.

På hemvägen stack vi oss in vid mamma och pappas. Senast vi var inne riktigt så pass att vi satte oss ner, det var på annandag jul. 

Men den 10.2 fick jag besök av pappa medan mamma var hos frissan.

En dag när jag fick ett trevligt överraskningsbesök.

Vi hade alla munskydd på och satt med avstånd även nu.

Tog tyvärr ingen bild av mina föräldrar men här kommer en bild från veckan efter när vi facetimade. 

Det var trevligt att våga träffas på riktigt.

Sen åkte vi hem till Matilda som studerat och studerade flitigt inför studentskrivningarna.

FREDAG (4.3).

Det blev lite utefix, julbockarna fick flytta bort från terassen, för nu ville vi välkomna våren.

Men de var ju samtidigt så fina ännu så de fick flytta till snödrivan. Hugos tunnel som syns på bilden har Jan fixat.

Det blev en skön morgonrunda i det vårliga vädret.

Sen fick den nya skid-dräkten komma på och Jan och jag drog iväg till vandringsleden.

Det har blivit 100 km jämt i skidspåren för mig sen jag startade 6 januari. Jan har skidat mycket mera. 

Att träna tillsammans är kul bara man gillar det båda två och skidåkning är något som går hem hos oss båda.

Det var soligt väder och lite isigt spår, perfekt skidföre för oss båda.

Det blev den vanliga rutten när jag är med, vi skidade till Wiiksstuga och tillbaka vilket blir 12 km. 

Den 15 januari skidade jag första gången denna sträcka (för i år).

Som mest har jag skidat 16 km på en gång, men det blev lite väl tufft för min rygg eftersom det då också var flera backar som man skulle lyckas ta sig både uppför och nedför (inte min starka sida). Jag har lyckats trilla i en backe och t.o.m i rakt spår, men efter hand har både balansen och tekniken blivit bättre. 

På kvällen drog jag igång med ett projekt vi länge tänkt, men som aldrig blivit av, att måla vardagsrumstaket.

Det blev kaos i alla andra rum med alla grejer.

Men kaos är vi ju rätt vana vid, så det gick fint.

Jag målade in på natten. 

Och jag pausade på golvet med picknick som Jan 💗 serverade mig. Jag ser nog sovandes ut redan här 😊.

 

Jag fick klart (första varvet) innan jag kröp isäng. 

LÖRDAG (5.3).

Härligt att få vakna upp och inse att det var ingen dröm, utan nu hade vi äntligen lyckats komma igång med målandet.

Första varvet målat.

Så ljust och fint, både solljuset och det vita nymålade taket.

Det blev en runda med Hugo och på samma gång ett besök hos svärföräldrarna. Det var också länge sedan vi besökt dem så att vi verkligen satt oss ner, men nu vågade vi. 

Där körde vi också med avstånd och munskydd.

Hugo körde med att byta famn och var inte så bra på det här med avstånd, men de vill så gärna gosa med honom så det är ömsesidigt.

Sen när Hugo blev på bushumör fick han en "stickatossa" att leka med, av "fammo".

Han älskar att busa med typ stickasockor, sticka vantar och garnnystan.

Så roligt.

Min...tycks han tänka.

Min tossa.

Och att få mysa i faffas famn och bli kliad är alltid skönt.

Sen efter en trevlig stund promenerade vi hem igen.

Och när vi kom hem drog jag igång med målandet, andra varvet.

Kändes helt fantastiskt när det var klart.

När taket var klart fortsatte jag med muren kring kakelugnen.

Den var så gul och ful den gamla muren, den behövde verkligen lite uppfräschning.

När allt var klart plockade vi undan alla saker och grejer och ställde till med lördagsmys.

Ännu saknades taklisterna, men vi var redan riktigt nöjda.

I nuläget är de nymålade taklisterna uppsatta, men det blir ingen bild på det för nu (25.3) när jag skriver det sista på detta inlägg som jag jobbat smått med i flera veckor så är vi faktiskt inte hemma utan vi sitter i husbilen och har igen åkt på en liten tripp eftersom jag har lite längre ledigt.

SÖNDAG (6.3).

Denna morgon vaknade jag upp till ljudet av Vasaloppet, i tv. Det blev extra god söndagsbrunch framför tv:n denna sista semesterdag.

Det blev lunch alla tillsammans men efter det åkte Matilda iväg och var barnvakt till sent på kvällen.

Jan var dejour och behövde ha tillgång till datorn (eller hinna till den inom några minuter) hela dagen så jag fick ta en skidrunda för mig själv. 

Och lite spännande var det att åka helt ensam ifall jag skulle vurpa, men det gick bra. 

På eftermiddagen blev det även en tur ut till villan för Jan och mig och en promenad i det härliga snövädret, flingorna kom så tätt och de var så stora och mjuka. 

Vi tog en sväng ner till stranden.

En sån fin semester vi fick med varann, med familj och våra nära och kära.

TACK JESUS FÖR EN TOPPEN SEMESTER.

Var dag är en sällsam gåva.

I DAG (25.3).

Och nu hoppar vi till denna dag. Jag har fyra dagar ledigt tor-sön så vi beslöt att ta en liten husbilstripp. Och jo vi är här i Tuuri igen, vi kom hit kl.11:30 imorse. 

Lunch: Grillad kyckling med sallad.

Vi stannade till längs vägen så länge som Jan behövde delta i ett möte. Och när vi kom fram satte han sig vid datorn för nästa möte. Så lite jobb har det blivit för hans del men det var vi ju förberedda på.

Imorgon på eftermiddagen skall vi hämta Mikael 💗 och Amanda 💗 från Vasa. Jag lääääängtar så. De kom med båten till Vasa inatt. Just nu deltar de i " Pampas nationaldag". 

Här på bilden kan man se från när olympiaden dragit igång.

I kväll har vi ätit varsin sallad, jag en tonfisk-ägg sallad (ihopplockad från salladsbuffen i butiken) och Jan en kycklingsallad (ihopplockad här i bilen). 

Vi har också ätit goda örfilar (och jag har festat loss med både lakrits och Mignon ägg).

Vi har varit in i butiken en sväng och handlat lite gott till mitt kalas. Ja jag fyller snart 50 år och har tänkt fira på ett eller annat sätt, småskaligt och utspridd på flera dagar. 

Nu har Jan varit i bastun och jag skall snart ta en kort sväng inför natten med Hugo, i stormen. Ja i dag har det mest regnat här så det har inte blivit några långa promenader och nu har det börjat storma riktigt ordentligt. Men vi har det varmt och gott i bilen.
 

Livet är hårt och fruktansvärt ute i vår värld och det får vi inte glömma. Herren behöver vår hjälpande hjärtan och händer hela tiden. 

Men samtidigt bör vi också leva vidare (inte låta oron ta över) och vara tacksamma för varje dag vi får i trygghet, frihet och med våra nära och kära. Vi får ta hand om varann (så bra det nu går i dessa tider) så länge vi får ha varann.

TACK JESUS FÖR DENNA HUSBILSTRIPP.

DETTA ÄR DAGEN (dagarna) SOM HERREN HAR GJORT, LÅT OSS JUBLA OCH GLÄDJAS IDAG (Psaltaren 118:24).