Vandra NÄRA marken

Min mamma har fyllt 80 år nu i oktober, hon firade den rätta dagen med pappa och min äldsta syster Maria vid Teneriffa. Där har de njutit i hela två veckor av sol, värme, bad och god mat. När de kom hem så firade vi henne här, inom familjen. Det är nog svårt att tro att mamma är 80 år och att pappa fyller 80 nästa år. De är så pigga och håller i gång med både bärplockning, vedhuggning m.m. Men de är ett bra bevis på att man kan fylla 80 och ha ett bra liv, en kropp som håller till det mesta och ett aktivt liv. Mamma när hon ställer sig för att jag skall få ta en bild. Syster Ulrica som busar där bakom (vilket mamma inte visste om...det rimmade fint). Och mamma när hon är sitt vanliga glada jag. M = motionerar. I  =  intresserad av mycket. N =  nynnar ofta (sjunger i kör). M = martha. A = arbetat inom åldringsvården. M = mamma till tre döttrar, mormor till sex underbara väluppfostrade barn...smile. M = många är de strumpor hon stickat. A = arbetar

Sov bra i natt, vaknade och kravlade mig upp...öm i kroppen, men det kunde vara värre. Intog det vanliga standard morgonmålet (för mig), gröt med bär, smörgås med sallad, gurka, saltgurka och tomat på, en tekopp och ett vattenglas. Oj vad jag känt mig sportig denna vecka. Dagens första föreläsning var om ergonomi. Tanja åkte iväg efter första passet, för de skulle vidare på en höstlovsresa. Vi gav varandra en kram och konstaterade att det kändes lite vemodigt att säga hejdå, efter allt vi delat denna vecka. Men vi får ju träffas igen, nästagång blir 13-17.2-2017, då blir det vecka två av vår rehabilitering. Jag traskade iväg till nästa pass som var i gympasalen, där fick vi träna kroppskännedom. Vi skulle b.l.a hitta den rätta stå och sittställningen. Vi började med att koncentrera oss på hur vi står, foten ska ta i på tre ställen, då står man rätt. De tre ställena är hälen, stortån och lilltån. Oftast är det bara hälen och stortån som tar i golvet och foten lutar då inåt

I natt sov vi inte så där toppen som de övriga nätterna. Vet inte om det var värmen i rummet eller vad det var som gjorde att vi båda två svängt och vänt oss hit och dit i natt. Så när klockan ringde var jag inte alls redo att stiga upp ännu. Men upp kom vi och dagen började med morgonmål som vanligt. Kl.8.15 hade vi gruppdisskussion med psykolog. Vi skulle b.l.a fundera i gruppen på A. Vilka utmaningar och begränsningar som vi möter på i vardagen? B.Vilka möjligheter som finns. C. Hur hanterar vi värken och vad underlättar? D.Vad är viktigt för mig och vad ger styrka? En i gången fick svara och på det sättet fick vi ta del av varandras berättelser och vi fick ev något tips att pröva på. Här kommer mina personliga svar. A. Sittandet (ex. svårt att gå på teater, konserter och att köra långa sträckor), framåtböjandet(ex. vid hushållsarbeten som dammsugning). Kan inte springa mera. Vågar inte göra allt som jag gjort förrut, p.g.a. rädslan att kanske inte ryggen håller. B

I går låg jag och läste till kl.23.25, sen föll ögonen fast. Jag hade druckit te sent på kvällen (och det var inte mitt vanliga kamomillte, utan något med koffein i), så jag var inte alls trött. Så jag njöt av min spännande bok. för jag visste ju att det var sovmorgon imorn och att här har jag ingen hund som väcker mig och vill ut på promenad en 7-tiden. Det här glada hurtiga gänget fick jag ta en bild av, efter dagens skogspromenad. Jag har inte haft något problem med att sova här, jag somnar som en stock och sover gott hela natten. I morse vaknade jag av mig själv en 7.30- tiden och märkte ett visst motstånd i mina muskler att komma upp ur sängen. Även i går kändes det av att jag använt kroppen på annorlunda sätt än vanligt. Men så länge det är träningsvärk så är det lungt, börjar det bli smärtan som ökar från disken, då är det inte bra. Jag fick ordination av min läkare att inte ta i för hårt, utan känna efter vad som går och pröva mig fram. Hon sa att det finns en hel de

I dag började vi kl.8:15 med träning i gymmet. Jag fick bra tips på övningar som stärker magmusklerna, som i sin tur stöder upp ryggen. Jag får ju inte göra situps eftersom jag har diskutbuktning, för då trycker jag ut det ännu mera så det brister och jag får diskbråck. Dessutom kan jag inte böja framåt länge. Men nu fick jag två bra övningar....här skall tränas. Efter att vi hade tränat och strechat i gymmet hade jag tid till sjukskötaren. Vi hade på förhand fått fylla i en massa uppgifter om vår hälsa. Nu gick vi igenom dem och hon skrev en slutrapport. Det som jag fick sämst poäng på var min fysiska hälsa, och det är ju därför som jag är här. Min rygg är aldrig smärtfri numera, för flera år sedan kunde jag ha 6 mån som var helt smärtfri, men inte nu längre. Den har bättre och sämre turer. Men jag tänker inte ge upp. Jag vill hitta lösningar och jag skall hitta dem. Jag fick mest poäng på min psykiska hälsa, även om pms:en ställer till bekymmer några dagar/mån. Det visade a

Här kommer hälsningar från Härmä, där jag skall vara mån-fre på "Rehabilitering för ryggsjukdomar". Jag har nog inte riktigt fattat att JAG skall vara här utan familj och hund i fem dagar. Att JAG skall satsa på mig själv och mitt välbefinnande, jag vill kalla det för "morsvila". De har många vackra saker här, att vila ögonen på. DAGENS PROGRAM. Jag hade privat chaufför hit, underbara svärfar som alltid ställer upp kom och hämtade mig kl.7 och sen åkte vi iväg. Jag skulle vara här på plats kl.8. Vi har haft en hel del föreläsningar och en massa pappers ifyllande idag. Som tur är så sitter vi högst en timme i sträck. Och vi får ju naturligtvis stiga upp när det känns så i ryggen. Vi har funderat över våra mål, haft konditionstest, muskeltest också har jag varit på läkarundersökning. Vi har mycket gemensamt program, men även en hel del individuellt. Alla skall t.e.x. på läkargranskning, till sjukskötaren och till fysioterapeuten. Sen ordnas det äv

Nu är det höst och hösten innebär mycket som är roligt och fint, en sak är att jag får åka ut till Pörkenäs på Ku:s kvinnoweekend. För två helger sedan åkte jag och mina väninnor ut till Pörkenäs för att få njuta av ett dygn med kvinnor i olika åldrar och i olika livssituationer.....det gemensamma är att vi alla vill träffas och få vara tillsammans, med Jesus i centrum. Vi var 90 st kvinnor, alla med något att ge. För på kvinnoweekend får man ge och ta emot, dela livet, skratta och gråta och dela gemenskapen kring både matbord och nattvardsbord. Temat var: VARDAGSGLÄDJE. Något som verkligen är aktuellt i dessa tider när nästan hela samhället tycks värdera dig utifrån vad du presterar, istället för den du är. Då kan det vara svårt att hitta glädjen mitt i vardagen. På fredagkväll bänkade vi oss i det vackra kapellet och vi var fulla av förväntan inför vad vi skulle få ta del av. Och kvällen började genast med en trevlig och rolig överraskning.  Vi hälsades

Ibland är livet så lätt, det går liksom på räls. Ibland blir man så glad och tacksam så det liksom bubblar upp överallt, man kan inte hålla det på insidan, det syns i hela kroppen. Det syns i blicken, på läpparna, på hållningen och det hörs på rösten...... och där är jag just nu. Jag kan bara tacka och prisa vår Jesus för allt vad han gett och ger, för allt vad Han är, för den kärlek som bara Han kan ge och för Hans oerhörda frid som jag fått och får leva i och av. Jag hinner tyvärr inte dela allt nu och jag kommer inte att dela allt heller, men det jag åtminnstone kommer att dela är den otroligt fina och välsignade kvinnoweekenden som jag fått dela med 89 andra kvinnor ute vid Pörkenäs denna fre-lör. Du som inte kunde vara med, skall få ta del av den via min blogg, sen när jag lyckats sammanfatta det mesta och bästa. Tills dess för jag önska dig en trevlig och välsignad söndag, kom ihåg att njuta av den vilodag som Herren ger dig.....den ligger rakt framför dig.