SPORTLOVET 2017 I RUKA
Sportlov för mig/oss betyder att åka bort, åka slalom, äta mycket gott (både hälsosamt och mindre hälsosamt), bada bastu, spela spel, mysa, slappa, njuta av vädret och varandra....och lite shoppa.
Flera av oss tyckte att nu kan vi Vuokatti, så nu ville vi ha nya utmaningar, så detta år åkte vi upp mot Lappland till Ruka tillsammans med våra goda vänner, familjen Finskas.
Vi som är vana med "varning för älg" tyckte att det var häftigt när det började dyka upp vägskyltar med "varning för renområde".
Vi fick nog träffa renar på denna resa, men inte på vägen.
Och nya utmaningar fick vi på flera sätt😉.
1. I stugan där vi bodde hittade vi ett pussel på 1500 bitar, som blev en stor och rolig utmaning. Färgerna var väldigt lika och vi jobbade flitigt mellan varven ......vi fick det inte klart, men det var ett bra tidsfördriv.
Och så här började man se ut när man hade suttit allt för länge och klurat med pusslet.
2. Närmaste liften och backen var Kelo, en röd backe, men som t.o.m. Jan säger: att sista sträckan på den kunde ha klassats som svart backe. Den fick vi så lov att ta oss nedför varje gång vi skulle tillbaka till stugan. Vi mammor kom ner bättre och sämre, men vi kom alltid ner. För ner kommer man ju alltid😉.
Jag tog ju bilden en bit ifrån "stupet", skulle jag ha gått närmre skulle nog både jag och kameran/telefonen stupat ner.
Jag och Anki hade utan att veta om varandra lyckats inhandla likadana rosa byxor, samma märke och samma modell...men från olika butiker.
3. För att ta sig upp till vår stuga, fick vi gå ca 75-95 steg, uppför en skoter uppkörd snöväg, då var det bra med draghund.
Kan tillägga att det var ett bra gympapass efter att ha tagit sig ner för Kelo att sen ta sig upp med slalomskidor, stavar och med klumpiga, tunga och svårstyrda slalomskor på fötterna.
Det gick betydligt lättare i nedförsbacke.
Det var bra med pulka när vi både skulle bära upp allt och ner allt från stugan. Och hjälmen kunde man ju bära på huvudet, och stora Ikea påsar är ju aldrig fel.
4. Vi lyckades få brandvarnaren att börja pipa två gånger, med vår kött och plättstekning.....och vi väntade lite nervöst förstagången när brandbilarna skulle rycka upp för backen.....men inga bilar kom, och inga brandmän heller......systemet var tydligen inte kopplad till nödcentralen.
Sen lärde vi oss att vrida upp ventilationen på max, fläkten på fullt och att stänga en viss sovrumsdörr.
Förutom alla våra utmaningar så innehöll vår sköna vecka b.l.a följande ingredienser:
SKIDÅKNING (endast för Jan). Men vi andra hade åtminnstone skidorna med.
RENAR (mitt i slalombacken).
SPEL, chips och Coca cola....inte illa alls.
Detta "UBONGO" var ett helt nytt spel för mig.....som jag gillade. Knep och knåp är alltid kul.
HÅRFLÄTNING (jag fick lära mig att fläta Matildas hår, Anki var min privata lärare.). Det blev många flätor under denna vecka...och mer lär det bli.
Matilda till vänster och Adine till höger.
FYRVERKERI mitt i Ruka Village.
Här kommer en video, som Jan filmade.
Hugo och jag stod lite längre bort. Hugo är inte rädd för raketer och smällar, men det är ju ändå onödigt att stå mitt under med en hund.
HUNDPROMENADER har jag/vi njutit av i varierande väder och i häftigt kuperad terräng.
Här var det varmt och Hugo fick fullt av snöbollar i pälsen och under trampdynorna, det blev att duscha när vi kom in.
Här stod vi och väntade på de övriga som gått in och handlat något gott (glass och lakritssås) till kvällen.
Här var det kallt -17 och blåsigt. Både Hugo och jag var välklädda.
I bland valde vi att ta trappor.
HELIKOPTERÅKNING blev det för tjejerna och för en av papporna.
Det blev en hel del MAT och sött och gott.
En kväll beställde vi pizza, och det gick fort.......från det att beställningen var gjord. Papporna gick ner till bilen och körde de ca 500 m till pizzerian, och det tog då inte många minuter. Men när de kom in var våra pizzor redan färdiga och insatta i sina lådor, uppradade i en prydlig hög.
Fastlagstisdagen körde vi med ärtsoppa på burk. Vi testade både svensk och finsk.....den svenska (svärfars favorit...vi hade fått burken av honom) vann, för min del.
Och till morgonmålet gjorde en av flickorna en sån här...i väntan på de riktiga.
Och naturligtvis blev det fastlagsbullar. Flickorna fyllde dem.
Så här äter man en fastlagsbulle: det skall spruta ut grädde lite här och där och man får slicka fingrarna.
Vi hade efterätt så gott som varje dag. En dag var det blåbärssoppa.....och var och en fick dekorera fritt.....här en av pappornas soppa.
Ibland blev det standard mat som ex."spagetti med kryddat maletkött".
Och goda varierande sallader njöt vi av, vi blandade fritt av det vi hade. Ex. isbergssallad, gurka, äppel och ananas. Eller som denna: isbergssallad, gurka och appelsin.
Alla åt gott, mer eller mindre.
Bordsbönen......gav oss alla en tankeställare.
Vi sjöng oftast "Glädjens Herre var en gäst, vid vårt bord i dag, gör vår måltid till en fest efter ditt behag. För de gåvor som du ger, tackar vi dig nu. Du som hör förrän vi ber prisad vare du, amen".
En dag sa plötsligt Matilda: men vi sjunger ju som om det vore begravning, vi sjunger Glädjens Herre, men vi sjunger ju dystert och som om det vore sorgligt.
Så vi beslöt att piffa upp och rocka till bordsbönen och fylla den med mera glädje och harmoni...det resulterade i att vi höjde tonarten, vissa trummade på bordskanten eller försökte att på olika sätt få den uppiffad......MEN, VI LYCKADES INGET VIDARE. Vi lär nog få öva i flera veckor.
Den ende som säkert tyckte att det var urkul och säkert vrålskrattade, det var nog Herren själv.
SLALOMÅKNINGen gick helt otroligt bra för mig i år. Jag brukar alltid ha stort problem med att få vänster ben att svänga mjukt och normalt (p.g.a diskutbuktningen i ryggen som gör att värken strålar ner i benet och gör det lite avdomnat och slött). Och ryggen har alltid varit väldigt styv och stel.
Jag kan bara säga: träning ger resultat.
Jag susade ner för backarna och njöt av fartvinden och det svängde som halsen på en uggla (så brukar vår massör säga).
En dag var det så dimmigt att man såg endast ett par 10-tals meter framför sig. Man åkte liksom rakt ut i dimman. Här en bild från när alla stiger ur liften högst uppe på fjället och funderar vartåt man skall åka...lika dimmigt överallt. Jag följde Anki, för hon hittade bra.
UTELIV. Vi hade både soliga stunder, mulna dagar, dimma, snöväder och isande köld i kinderna.....finsk vinter när den är som bäst.
Vi grillade korv ett par gånger....och slogs av hur otroligt gott det är med grillkorv...utomhus.
När det är kallt ute är det bra med varma kläder...fast man ser lite lustig ut (stort huvud och liten kropp). Både kläder och hund luktade ordentligt rök sen.
Uppe på fjällen fanns massor av snö...ett härligt vinterlandskap....som vi fick vara mitt i.
Vid Ruka Village (Ruka slalombyn) fanns flera olika skulpturer och rutchkanor i is.
Vissa var t.o.m. upplysta.
Denna rutchkana kunde jag inte låta bli att testa. Det var så roligt att susa ner...men på en liten iskant fick skinkan sig en liten smäll.
Där längre bort syns en av de "firrbockar" som fanns där. Den prövade vi också...men inte jag.
Och den här träffade jag på, öga mot öga.....
...i en souvernirbutik.
VILA, sova, ligga och läsa, se på film.....mitt på dagen. Skönt när man är så klok att man förstår att slänga sig och vila ....när man kan och får.
Vårt sovrum såg ut så här när vi kom.....
...men vi möblerade om lite, och dekorerade ännu mer.
Tänka sig att vi t.o.m fick gardiner....passligt för hundägare.
ANDAKTER med Munken och Kulan. Vi hann höra på en hel del och skrattade mer eller mindre.
Ex. varför ser vi så ofta flisan (små fel/misstag) i andras ögon (liv), men inte bjälken (stora fel och misstag) i vårt eget?
(De som ev. såg mig när jag poserade vid grillkåtan trodde nog inte att jag var riktigt klok, men det är jag ju inte heller.......jag är helt enkelt en helt vanlig människa.....och jag gillar att våga vara den jag verkligen är....en liten människa på en stor jord, med ett barnsligt sinne och med en stor bjälke som jag jobbar på varje dag...jag får bära mina fel och brister till den ende...Jesus som kan förlåta och hjälpa mig vidare....på livets snåriga väg. Och på den vägen bör vi nog ha med en hel del humor för att både hålla och bära ).
SHOPPADE gjorde vi lite också.
För Matilda blev det lite souvernirer och för mig blev det en rosa vårmössa, också en väldigt tunn och bra mössa att ha innanför slalomhjälmen.
(Bild kommer senare, när jag hittar mössan😉).
HEMMA IGEN.
Vi kom hem kl.19 på lördagkväll ( efter ca 6 h bilkörande, med några pauser).
Vi slängde in alla grejer och bytte sen kläder och så fick vi åka iväg på ett trevligt 40-års kalas, när vår vän Simon med familj ställde till med fest.
Sen kom vi hem och jag störtade i säng med ett glatt hjärta, ett förnöjt sinne, en mätt mage, en trött kropp men med ett STORT TACK på mina läppar TILL VÅR HERRE, för allt gott som han gett och ger oss. (Matilda frågade. men hur ser ett stort tack på läpparna ut? Jag visade....med ett stort leende😊).
På söndag såg det ut så här på vardagsrumsgolvet, så gott som hela dagen.....för Jan deltog i Vasaloppet....i soffan och jag ögnade igenom hela veckans tidingar och post.....och åt mignonägg.
Mikael var hemma på permission men Mattias satt inne. Denna helg blir det tvärtom.
Söndagens lunch som vanligtvis är gjord med lite mera kärlek och lite mera och annorlunda kryddor och serveras på lite finare fat i ett litet mera uppplockat vardagsrum med brinnande ljus..... blev istället till kebab och kyckling från Korv Görans, ätandes lite varstans i huset.
Nu fortsätter vi att "vandra nära marken" och ta en dag i taget, och njuta av minnen och bilder från ett underbart sportlov med underbara vänner....TACK KÄRA NI....ni förgyllde vår vecka.
Ännu en gång, ännu ett sportlov har jag/vi fått inse att Jesus är min/vår glädje, kraft, hopp, frid och räddning (när man ex skall ta sig ner för Kelo😉). Han gör att vi LEVER vårt liv.
JAKOBS BREV 1:17
Allt det goda vi får och varje fullkomlig gåva är från ovan.
PSALTAREN 125:1
De som förtröstar på Herren är som Sions berg. Det rubbas inte, det står fast för evigt.
JAKOBS BREV 13:15
Låt oss därför ständigt genom honom frambära lovets offer till Gud, en frukt från läppar som prisar hans namn.
PSALTAREN 118:14
Herren är min styrka och min lovsång, han blev min frälsning.
Vi som är vana med "varning för älg" tyckte att det var häftigt när det började dyka upp vägskyltar med "varning för renområde".
Vi fick nog träffa renar på denna resa, men inte på vägen.
Och nya utmaningar fick vi på flera sätt😉.
1. I stugan där vi bodde hittade vi ett pussel på 1500 bitar, som blev en stor och rolig utmaning. Färgerna var väldigt lika och vi jobbade flitigt mellan varven ......vi fick det inte klart, men det var ett bra tidsfördriv.
Och så här började man se ut när man hade suttit allt för länge och klurat med pusslet.
2. Närmaste liften och backen var Kelo, en röd backe, men som t.o.m. Jan säger: att sista sträckan på den kunde ha klassats som svart backe. Den fick vi så lov att ta oss nedför varje gång vi skulle tillbaka till stugan. Vi mammor kom ner bättre och sämre, men vi kom alltid ner. För ner kommer man ju alltid😉.
Jag och Anki hade utan att veta om varandra lyckats inhandla likadana rosa byxor, samma märke och samma modell...men från olika butiker.
3. För att ta sig upp till vår stuga, fick vi gå ca 75-95 steg, uppför en skoter uppkörd snöväg, då var det bra med draghund.
Kan tillägga att det var ett bra gympapass efter att ha tagit sig ner för Kelo att sen ta sig upp med slalomskidor, stavar och med klumpiga, tunga och svårstyrda slalomskor på fötterna.
Det gick betydligt lättare i nedförsbacke.
Det var bra med pulka när vi både skulle bära upp allt och ner allt från stugan. Och hjälmen kunde man ju bära på huvudet, och stora Ikea påsar är ju aldrig fel.
4. Vi lyckades få brandvarnaren att börja pipa två gånger, med vår kött och plättstekning.....och vi väntade lite nervöst förstagången när brandbilarna skulle rycka upp för backen.....men inga bilar kom, och inga brandmän heller......systemet var tydligen inte kopplad till nödcentralen.
Sen lärde vi oss att vrida upp ventilationen på max, fläkten på fullt och att stänga en viss sovrumsdörr.
Förutom alla våra utmaningar så innehöll vår sköna vecka b.l.a följande ingredienser:
SKIDÅKNING (endast för Jan). Men vi andra hade åtminnstone skidorna med.
RENAR (mitt i slalombacken).
SPEL, chips och Coca cola....inte illa alls.
Detta "UBONGO" var ett helt nytt spel för mig.....som jag gillade. Knep och knåp är alltid kul.
HÅRFLÄTNING (jag fick lära mig att fläta Matildas hår, Anki var min privata lärare.). Det blev många flätor under denna vecka...och mer lär det bli.
Matilda till vänster och Adine till höger.
FYRVERKERI mitt i Ruka Village.
Här kommer en video, som Jan filmade.
Hugo och jag stod lite längre bort. Hugo är inte rädd för raketer och smällar, men det är ju ändå onödigt att stå mitt under med en hund.
HUNDPROMENADER har jag/vi njutit av i varierande väder och i häftigt kuperad terräng.
Här var det varmt och Hugo fick fullt av snöbollar i pälsen och under trampdynorna, det blev att duscha när vi kom in.
Här stod vi och väntade på de övriga som gått in och handlat något gott (glass och lakritssås) till kvällen.
Här var det kallt -17 och blåsigt. Både Hugo och jag var välklädda.
I bland valde vi att ta trappor.
HELIKOPTERÅKNING blev det för tjejerna och för en av papporna.
Det blev en hel del MAT och sött och gott.
En kväll beställde vi pizza, och det gick fort.......från det att beställningen var gjord. Papporna gick ner till bilen och körde de ca 500 m till pizzerian, och det tog då inte många minuter. Men när de kom in var våra pizzor redan färdiga och insatta i sina lådor, uppradade i en prydlig hög.
Fastlagstisdagen körde vi med ärtsoppa på burk. Vi testade både svensk och finsk.....den svenska (svärfars favorit...vi hade fått burken av honom) vann, för min del.
Och till morgonmålet gjorde en av flickorna en sån här...i väntan på de riktiga.
Och naturligtvis blev det fastlagsbullar. Flickorna fyllde dem.
Så här äter man en fastlagsbulle: det skall spruta ut grädde lite här och där och man får slicka fingrarna.
Vi hade efterätt så gott som varje dag. En dag var det blåbärssoppa.....och var och en fick dekorera fritt.....här en av pappornas soppa.
Ibland blev det standard mat som ex."spagetti med kryddat maletkött".
Och goda varierande sallader njöt vi av, vi blandade fritt av det vi hade. Ex. isbergssallad, gurka, äppel och ananas. Eller som denna: isbergssallad, gurka och appelsin.
Alla åt gott, mer eller mindre.
Bordsbönen......gav oss alla en tankeställare.
Vi sjöng oftast "Glädjens Herre var en gäst, vid vårt bord i dag, gör vår måltid till en fest efter ditt behag. För de gåvor som du ger, tackar vi dig nu. Du som hör förrän vi ber prisad vare du, amen".
En dag sa plötsligt Matilda: men vi sjunger ju som om det vore begravning, vi sjunger Glädjens Herre, men vi sjunger ju dystert och som om det vore sorgligt.
Så vi beslöt att piffa upp och rocka till bordsbönen och fylla den med mera glädje och harmoni...det resulterade i att vi höjde tonarten, vissa trummade på bordskanten eller försökte att på olika sätt få den uppiffad......MEN, VI LYCKADES INGET VIDARE. Vi lär nog få öva i flera veckor.
Den ende som säkert tyckte att det var urkul och säkert vrålskrattade, det var nog Herren själv.
SLALOMÅKNINGen gick helt otroligt bra för mig i år. Jag brukar alltid ha stort problem med att få vänster ben att svänga mjukt och normalt (p.g.a diskutbuktningen i ryggen som gör att värken strålar ner i benet och gör det lite avdomnat och slött). Och ryggen har alltid varit väldigt styv och stel.
Jag kan bara säga: träning ger resultat.
Jag susade ner för backarna och njöt av fartvinden och det svängde som halsen på en uggla (så brukar vår massör säga).
En dag var det så dimmigt att man såg endast ett par 10-tals meter framför sig. Man åkte liksom rakt ut i dimman. Här en bild från när alla stiger ur liften högst uppe på fjället och funderar vartåt man skall åka...lika dimmigt överallt. Jag följde Anki, för hon hittade bra.
UTELIV. Vi hade både soliga stunder, mulna dagar, dimma, snöväder och isande köld i kinderna.....finsk vinter när den är som bäst.
Vi grillade korv ett par gånger....och slogs av hur otroligt gott det är med grillkorv...utomhus.
När det är kallt ute är det bra med varma kläder...fast man ser lite lustig ut (stort huvud och liten kropp). Både kläder och hund luktade ordentligt rök sen.
Uppe på fjällen fanns massor av snö...ett härligt vinterlandskap....som vi fick vara mitt i.
Vid Ruka Village (Ruka slalombyn) fanns flera olika skulpturer och rutchkanor i is.
Vissa var t.o.m. upplysta.
Denna rutchkana kunde jag inte låta bli att testa. Det var så roligt att susa ner...men på en liten iskant fick skinkan sig en liten smäll.
Där längre bort syns en av de "firrbockar" som fanns där. Den prövade vi också...men inte jag.
Och den här träffade jag på, öga mot öga.....
...i en souvernirbutik.
VILA, sova, ligga och läsa, se på film.....mitt på dagen. Skönt när man är så klok att man förstår att slänga sig och vila ....när man kan och får.
Vårt sovrum såg ut så här när vi kom.....
...men vi möblerade om lite, och dekorerade ännu mer.
Tänka sig att vi t.o.m fick gardiner....passligt för hundägare.
ANDAKTER med Munken och Kulan. Vi hann höra på en hel del och skrattade mer eller mindre.
Ex. varför ser vi så ofta flisan (små fel/misstag) i andras ögon (liv), men inte bjälken (stora fel och misstag) i vårt eget?
(De som ev. såg mig när jag poserade vid grillkåtan trodde nog inte att jag var riktigt klok, men det är jag ju inte heller.......jag är helt enkelt en helt vanlig människa.....och jag gillar att våga vara den jag verkligen är....en liten människa på en stor jord, med ett barnsligt sinne och med en stor bjälke som jag jobbar på varje dag...jag får bära mina fel och brister till den ende...Jesus som kan förlåta och hjälpa mig vidare....på livets snåriga väg. Och på den vägen bör vi nog ha med en hel del humor för att både hålla och bära ).
SHOPPADE gjorde vi lite också.
För Matilda blev det lite souvernirer och för mig blev det en rosa vårmössa, också en väldigt tunn och bra mössa att ha innanför slalomhjälmen.
(Bild kommer senare, när jag hittar mössan😉).
HEMMA IGEN.
Vi kom hem kl.19 på lördagkväll ( efter ca 6 h bilkörande, med några pauser).
 |
Vi slängde in alla grejer och bytte sen kläder och så fick vi åka iväg på ett trevligt 40-års kalas, när vår vän Simon med familj ställde till med fest.
Sen kom vi hem och jag störtade i säng med ett glatt hjärta, ett förnöjt sinne, en mätt mage, en trött kropp men med ett STORT TACK på mina läppar TILL VÅR HERRE, för allt gott som han gett och ger oss. (Matilda frågade. men hur ser ett stort tack på läpparna ut? Jag visade....med ett stort leende😊).
På söndag såg det ut så här på vardagsrumsgolvet, så gott som hela dagen.....för Jan deltog i Vasaloppet....i soffan och jag ögnade igenom hela veckans tidingar och post.....och åt mignonägg.
Mikael var hemma på permission men Mattias satt inne. Denna helg blir det tvärtom.
Söndagens lunch som vanligtvis är gjord med lite mera kärlek och lite mera och annorlunda kryddor och serveras på lite finare fat i ett litet mera uppplockat vardagsrum med brinnande ljus..... blev istället till kebab och kyckling från Korv Görans, ätandes lite varstans i huset.
Nu fortsätter vi att "vandra nära marken" och ta en dag i taget, och njuta av minnen och bilder från ett underbart sportlov med underbara vänner....TACK KÄRA NI....ni förgyllde vår vecka.
Ännu en gång, ännu ett sportlov har jag/vi fått inse att Jesus är min/vår glädje, kraft, hopp, frid och räddning (när man ex skall ta sig ner för Kelo😉). Han gör att vi LEVER vårt liv.
JAKOBS BREV 1:17
Allt det goda vi får och varje fullkomlig gåva är från ovan.
PSALTAREN 125:1
De som förtröstar på Herren är som Sions berg. Det rubbas inte, det står fast för evigt.
JAKOBS BREV 13:15
Låt oss därför ständigt genom honom frambära lovets offer till Gud, en frukt från läppar som prisar hans namn.
PSALTAREN 118:14
Herren är min styrka och min lovsång, han blev min frälsning.
Kommentarer
Skicka en kommentar