SPORTLOVET DAG 2

Hugo och jag tog morgonpromenad kl.9, då var det mulet, blåsigt och -13 grader.  Hugo fick bestämma vart han ville gå, och då gick han sin favoritsträcka......raka vägen in till centrum och djurbutikerna.....som till hans stora besvikelse var stängda.

Där stod han vid dörren och väntade och tittade turvis på mig och in genom glasdörrarna.
Vi promenerade vidare över hötorget, och där på andra sidan kom en man gående med snabba steg och han ropade till mig.....på finska (jag tror Herren har mig i finskastudier denna vinter😉).

- "Onks" "tä" Helsinki (är det här Helsingfors?) ropade han helt seriöst.
-  Ei, tämä on Pietarsaari (nej, det här är Jakobstad), svarade jag.
-  Onks sä totta? (är du säker?).
-  Olen aivan totta (jag är alldeles säker), sa jag och log.
- Ahaa....täällä on hieno talvimaa (ahaa....här är ett fint vinterland). Också rusade han vidare mot kiosken, vilken jag inte ens är säker på att hade öppnat ännu.

Hugo och jag traskade hem. Och vår promenad idag blev som ofta även en bönepromenad.
Vi fick sent igår kväll ett telefonmeddelande att nu behöver vi be för en ung flicka.

Det är det som är det fina med att ha kristna vänner runt omkring sig, man bär och man blir buren
Det går väldigt enkelt för mig att prata med min Gud Fader, min Jesus, och den helige Anden när jag är ute i Guds fina natur, då känns vi så nära varann....just för att vi är nära varann.
Det är ju jag själv som bestämmer hur nära jag vill vara. Alltid vill jag vara nära, men så ofta är jag alldeles för långt borta.

När vi kom hem gick vi till postlådan för att hämta tidningen, en sväng via kaninerna och sen in för att njuta av morgonmålet.
Matilda var uppe, hon skulle med sina kompisar till Elim församlingens gudstjänst kl.11 och sen skulle de hela gänget hem till en kompis.

När jag hade ätit morgonmål satte jag mig bekvämt i massagestolen och lät min rygg mjukas upp.

Därefter körde jag lite rygggympa innan jag kröp tillbaka i sängen.
Jag påbörjade detta blogginlägg och tog därefter morgonandakt (just nu läser jag Jeremia).

I går var det ju Mattias namnsdag, som vi kommit överens om att fira idag, även om Matilda valde att vara med sitt flickgäng.

Jan och jag tog en långpromenad med Hugo till svärföräldrarnas, där han fick vara så länge vi for ut och äta.
Promenaden blev dock längre än vi planerat när vi svängde in på en stig i en skog som aldrig tycktes ta slut. Det blåste friskt och kallt, Jan konstaterade att ja inte skulle man vilja vara i skidspåret idag. Det passade fint att promenera i en skog där vinden dämpades av träden.

Mattias hade valt restaurang "Friends and burgers". Där fick vi goda hamburgare och härligt knapriga "franskisar".

I väntan på maten 😉.

Denna gång fick jag faktiskt tillåtelse att ta en bild av sönerna....och t.o.m sätta den här på bloggen.

Jan och jag som hade gjort "skogsrace" strax innan passade inte lika bra på bild 😉, men Jan konstaterade att det är ju sportlov, så då skall man se lite sportig och svettig ut.

På hemvägen var vi in en kort sväng vid svärföräldrarnas, också var vi och köpa efterrätt.

Årets första mignonägg.

Väl hemma blev det högljud fotbollsmatch i vardagsrummet...i tv:n alltså. Alla herrarna bänkade sig i soffan.
Hugo och jag slängde oss på sängen så jag fick vila min rygg innan jag skulle till Fokus.
Min goda vän Anki skickade och undrade om jag ville ha skjuts till Fokus och det passade prima i detta kalla blåsväder.
Innan jag for iväg fick jag krama om Mikael och säga hej då. Å, dessa avsked, jag blir aldrig van, de sliter alltid i mamma hjärtat.
Jan skulle lite senare föra Mikael till tåget som skulle ta honom tillbaka till Åbo och studierna där.

På Fokus ikväll undervisade Jimmy Österbacka om Jesus och teknologin, det var mycket intressant.

När jag kom hem från Fokus trodde jag inte mina ögon, där i vardagsrumssoffan satt Mikael fortfarande och såg på fotboll.

Och när jag frågade varför han inte sitter på tåget så bara log han och Jan började ge en massa svar, svar som inte stämde alls. Det är typiskt herrarna här i huset, de gillar att hålla mor i huset på sträckbänken 😉.
Han kunde ju inte fara när det kommer fotbollsmatch i tv: sa Jan. Och han ville ännu få en kram av sin mamma.
Det visade sig att Mikaels grupp som inte har något sportlov hade insett att de har endast två lektioner inkommande vecka, vilket gjorde att de flesta valde att stanna hemma, så även Mikael, det var ett klokt alternativet.
Mamma hjärtat känns lätt ikväll.

Sen har jag även hunnit prata i telefon i 1,5 h med en väninna som ringde, ibland har vi mycket som skall ventileras 😉.

Jan och jag har varit på kvällspromenad med Hugo och då var det endast -9 grader.

Nu är Matilda hemma igen, hon som varit borta hela dagen.
Och Jan tog varma smörgåsar ur ugnen.

Det var den dagen.....inget problem att få dagarna att flyta iväg även om man inte bor i en stuga i en slalombacke.


HERRE, GE LIV ÅT DITT VERK I VÅRA DAGAR, LÅT DET BLI KÄNT I VÅR TID (Habackuk 3:2b).

HAN TRÖSTAR OSS I ALL VÅR NÖD SÅ ATT VI KAN TRÖSTA DEM SOM ÄR I NÖD MED DEN TRÖST VI SJÄLVA FÅR AV GUD (2 Korintierbrevet 1:4). 

SE, JAG ÄR HERREN, ALLT KÖTTS GUD. SKULLE NÅGOT VARA OMÖJLIGT FÖR MIG? (Jeremia 32:27).