Vandra NÄRA marken

I dag när jag är ledig, alltså jag behöver inte ens tänka på att läsa till tent, så går jag igenom foton, och jag fastnade för denna bild. När "tjugondedagknut" inföll den 13.1 och jag städade undan julen upptäckte jag att detta pepparkakshus inte var så hel och fin som jag trott. När jag svängde på det fanns där ett stort hål i taket och väggen. De skyldiga fann jag rätt snabbt 😉💗. Jag skall komma tillbaka till det här med att "ha ett förfallet hus", men först lite bilder från dagen när julen städades ut. Det är alltid den dagen när jag med lite vemod lyssnar på julmusik och samtidigt plockar undan alla julpynt. Hugo han sov sig igenom hela städningen. Jag samlar först allt på vardagsrumsbordet för att liksom lite inventera mina julsaker. Och tro mig, det vanliga är att de brukar kunna stanna där i typ en vecka innan jag orkar/vill börja plocka in dem i de stora lådorna. Men denna gång städade jag undan allt på samma dag. Men de två s

Just nu är jag riktigt glad, nöjd och lättad. Än en gång har jag klarat en tent, en tent som jag pluggat till på största allvar de senaste två veckorna och det var precis vad som behövdes. Tenten var inte alls så lätt som det sades att den brukar vara. Flera väljer att skriva denna tent utan att ha läst. Jag är så tacksam att jag hade läst för det krävdes idag. Bilden här ovan har inget med tenten direkt att göra, men ändå lite. För på tisdag när jag var ledig och skulle plugga hela dagen tog jag ändå en sväng till mina föräldrars. Jag behövde en paus i att sitta och stirra på skärmen timme efter timme. Hemma hos mina föräldrar såg vi b.l.a på denna gamla film, en komedi som heter "FÖRSUMMAD AV SIN HUSTRU". Och mamma och jag var ut på en promenad. Pappa hade varit till skogen redan från morgonen, han är liksom uppe med tuppen han. Min mamma är en hurtig 83-åring 😊. Ibland för att orka läsa på tent har jag unnat mig något gott, som avocado. Oc

Å vilken morgon, tur att man inte på förhand vet vad man kommer att ställa till med följande dag. Denna morgon satt jag och åt morgonmål ca kl.10 och samtidigt såg jag på slutet av den dokumentär som jag började se igår kväll.   Dokumentären finns i 3 delar, detta var den sista. Den handlar om en familj där pappan insjuknar i alzheimers vid endast 48 års ålder. I famijen finns också frun och 3 pojkar. Det är en väldigt rörande men ärlig dokumentär. Se den gärna. Som sagt jag satt där och åt min smörgås och såg på dokumentären via min dator (på Yle arenan) när jag slängde ett öga på min telefon, ni vet som vi människor tyvärr gör alldeles för ofta...vi är uppkopplade här och där. När jag skulle stänga telefonfacket råkade jag tydligen nudda till 112 appen, jag såg att telefonen lyste till och öppnade den igen....och pulsen ökade. Jag tryckte det snabbaste jag kunde på den röda luren för att stänga av den. Det lyckades och allt verkade lungt....trodde jag.

Jag hittade ett blogginlägg som jag skrev strax efter julen men som jag glömt att publicera, så här kommer det. Liksom alltid så tycks denna fantastiska tid på året gå i raser fart. Så mycket som hänt på några få veckor, så mycket att jag inte ens hunnit blogga om allt jag tänkt och velat. Denna blogg är ju även min dagbok där jag gärna berättar om sånt som jag vill minnas framöver. Så nu gör jag en tillbakablick till december 2019. BESÖK AV EN LARV Jag vet att jul alltid innebär mera sött och gott än vanligt och så får och ska det vara på jul. Men samtidigt i år bestämde jag mig för att även få in lite hälsosamma moment så inte allt bara skule bli sött eller massor av ohälsosam mat (jag gillar ex knackorv och bacon) så jag beslöt att här skulle magen först fyllas med en stor tallrik sallad och sen "mat". Men det var lättare sagt än gjort för allt dalade och föll på själva salladstillverkningen, som är ju så tråkigt. Jag har verkligen försökt att komma igång med