LÅNGFREDAG 2018
Denna vecka kallas för Stilla veckan, men jag brukar kalla den för Påsk veckan, för jobbar man med barn som jag, så är det enklare att använda och förklara det ordet, tycker jag.
Däremot är vi många som önskar, vill och försöker att ta in och stilla oss inför påskens budskap, men arbetet och vardagsbestyren tar sin tid. Först när vi blir lediga då hinner vi stilla oss....och jag är en av dem.
Jag har första lediga dagen idag och jag försöker verkligen stilla mig och ta in vad påskens budskap har att säga mig, speciellt i år. Vad Kristi död och uppståndelse betyder för mig.
PÅSKVANDRING
På tisdagkväll begav jag mig till Församlingscentret alldeles själv för att delta i årets påskvandring, och för att komma igång med min egen påskvandring (börja stilla mig och inse att nu är påsken här).
Medan man väntade på att ens grupp (det startade en grupp varje halv timme) skulle få starta så fick man sätta sig ner i cafet och njuta av en kaffe eller te, kex och frukt. Jag tog en tekopp och passade sedan på att fotografiera lite vid "Betania" (den första stationen, som fanns inomhus).
Vi började sen vår vandring i staden Betania, där fick vi ta ett sångpapper och en sten.
Så här kunde det se ut och dofta på torget i Betania.
Ulla som guidade oss under vandringen berättade om kvinnan som tvättade Jesu fötter med sina tårar och torkade dem med sitt hår, och sedan ännu smorde dem med dyrbar nardusolja. Och vi fick dofta på nardusolja (dock inte äkta).
Ulla förklarade för barnen: att era föräldrar skulle få jobba ett helt år (så var det på den tiden) för att få råd till att köpa en sån här flaska fylld av nardus.
Inte undra på att många blev förargade på kvinnan som hällde ut en hel flaska över Jesus. De sade: tänk den oljan skulle man ha kunnat sälja och ge pengarna till de fattiga. Men Jesus svarade: de fattiga har ni alltid hos er, och ni kan göra gott mot dem när ni vill, men mig har ni inte alltid.
Vi kan läsa om denna kvinna, som kallades för synderska i både Markus 14, Lukas 7 och Johannesevangeliet 12. Det kommer fram olika detaljer. På ett ställe kan vi läsa att hon hällde oljan över Jesu huvud och på de andra att hon smorde in Jesu fötter, hon helt enkelt förberedde Hans kropp inför begravningen.
Jesus sa: Jag säger er sanningen, överallt i hela världen där evangeliet förkunnas ska man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne (Mark:14:9).
Vid den sista nattvarden fick vi smaka på bröd och vindruvor och lyssna till vad som hände när Jesus firade den sista måltiden med sina bästa vänner, och om hur Judas gick bort för att förråda Jesus.
Sen gick vi förbi de sovande lärjungarna, de som inte orkade hålla sig vakna och be med Jesus, Han som var full av dödsångest, Han svettades t.o.m. blod (något vi människor kan göra om vi upplever den allra svåraste av ångest.). Jesus om någon vet vad vi går igenom här på jorden, för Han har själv fått gå igenom det värsta av allt när det gäller psykisk och fysisk smärta.
Vi kom fram till elden på förgården där Petrus förnekade Jesus tre gånger.
Och vi kom till Pilatus palats. Han tvättade sina händer för att visa att han tar inte skulden på sig för att denne man, som vi kallar Jesus korsfästs och mördaren Barabbas friges istället. Det var folket som fick bestämma, han ville inte ha något med det att göra.
Vi fick hjälpa till att bära Jesu kors fram till Golgata, för Jesus orkade inte själv.
Vi fick höra de fruktansvärda hammarslagen när spikarna bankades in i Hans händer och fötter, och korset restes upp.
Och där fick vi lämna våra stenar/bördor/synder, hos den sårmärkta Jesus.
Vi träffade kvinnorna som var påväg till Jesu grav för att smörja Hans kropp med väldoftande oljor och göra det fint med blommor, de behövde hjälp med att rulla bort den stora tunga stenen, och vi lovade att hjälpa till.
Men när vi kom fram till graven var stenen redan bortrullad och därinne stod en ängel, bredvid linnetrasorna som hade legat kring Jesu kropp. Ängeln gav oss det glada budskapet: JESUS ÄR INTE HÄR, HAN ÄR UPPSTÅNDEN.
När vi firade uppståndelsen, fick vi sjunga och lyssna till glädjande, befriande ord från prästen. Vi fick bli välsignade, tända ljus och be för den eller dem vi hade på våra hjärtan.
Vi fick ta ljus från det stora ljuset och tända vårt lilla ljus. Liksom Jesus är den som hjälper oss att hålla vårt ljus, trons ljus brinnande.
Och vi fick påskgodis😊. Jag fick dock inget godis för korgen med chokladägg skickade jag vidare (jag har ju mjölkallergi) och burken med godisar fria från, mjölk, ägg, gluten, nötter m.m den liksom svängde om just innan den kom till mig (de som satt bredvid trodde säkert att jag hade tagit ett chokladägg, när jag lyfte korgen vidare). Jag tog det som ett tecken från Jesus😉: att jag skall inte äta socker, för det mår jag inte bra av (har dock ätit och kommer att äta massor denna påsk....men SEN👍😉).
Och om någon som var där läser detta och blir bekymrade för att en av församlingsmedlemmarna blev utan godis😉, så kan jag ju säga: det var ingen panik, om jag skulle ha varit riktigt snål (på de där allergi godisarna, som var fria från alltmöjligt😉) så skulle jag nog ha hojtat till om att jag också ville ta en titt i burken.
Och den största orsaken till att jag var där just då var inte godiset.....utan Jesus.
KORSFÄSTELSEN
Den är något jag helst inte vill tänka på, men något jag bör tänka på, speciellt idag.
Det var ett av den tidens romerska sätt att avrätta människor på och det var fruktansvärd tortyr.
Man dog fastspikad på korset av att kroppen sjönk sakta men säkert ihop och man kvävdes långsamt till döds samtidigt som man plågades av de värsta smärtor en människa kan behöva utstå, och därtill av uttorkning och blodförlust.
Oftast kunde det ta dygn innan personen dog, men Jesus dog mellan 3-6 h (har forskarna kommit fram till).
Jesus dog för våra synder. Han dog för att dörren till himlen skulle öppnas för oss. Det här var Guds eget sätt att visa det på och Jesus visste om att det skulle ske och Han hade godtagit det, Han ville rädda dig och mig, Han ville vara den som öppnade dörren till himlen.....och Han gjorde det.
Gud såg att Hans fina skapade värld höll på att bli helt ond, att vi levde hur som helst med vad som helst. Han gav oss ett sista alternativ att få välja, så stor var och är Hans kärlek till oss. Han valde att ge sitt liv för oss, genom sin son Jesus Kristus. Han skulle få visa oss på den väg som leder till evigheten.
Alla skall vi dö, men vi kan och vi får alldeles själva välja hur det går sen.
Och vi kommer aldrig att förstå allt som berör Jesu lidande, död och uppståndelse förrän den dagen vi får stå öga mot öga med Gud och vi får fråga Honom om allt som vi inte kunde förstå eller hitta en logisk förklaring till här på jorden.
FÖR GUDS VÄGAR ÄR INTE VÅRA VÄGAR, HAN TÄNKER INTE OCH HANDLAR SOM VI MÄNNISKOR. VI SER DET SOM HÄNDER HÄR OCH NU, HAN ALLENA SER HELHETEN, BÖRJAN, NUET OCH SLUTET, OCH DEN EVIGA FESTEN.
I DAG (och alla dagar) HAR JAG MYCKET ATT BE OM FÖRLÅTELSE FÖR OCH DET BÄSTA ÄR ATT HAN SOM BEHÖVT DÖ FÖR MIG ÄVEN FÖRLÅTER MIG.....OCH DIG. FÖRLÅT KÄRE JESUS. TACK KÄRE JESUS.
MEN DET VAR VÅRA SJUKDOMAR HAN BAR, VÅRA SMÄRTOR HAN TOG PÅ SIG, MEDAN VI HÖLL HONOM FÖR ATT VARA HEMSÖKT, SLAGEN AV GUD OCH PINAD. HAN VAR GENOMBORRAD FÖR VÅRA ÖVERTRÄDELSERS SKULL, SLAGEN FÖR VÅRA MISSGÄRNINGARS SKULL.
STRAFFET VAR LAGT PÅ HONOM FÖR ATT VI SKULLE FÅ FRID, OCH GENOM HANS SÅR ÄR VI HELADE.
VI GICK ALLA VILSE SOM FÅR, VAR OCH EN GICK SIN EGEN VÄG, MEN ALL VÅR SKULD LADE HERREN PÅ HONOM.
HAN BLEV MISSHANDLAD, MEN HAN ÖDMJUKADE SIG OCH ÖPPNADE INTE SIN MUN. LIK ETT LAMM SOM FÖRS BORT TILL ATT SLAKTAS, LIK ETT FÅR SOM ÄR TYST INFÖR DEM SOM KLIPPER DET, SÅ ÖPPNADE HAN INTE SIN MUN (Jesaja 53:4 -7).
HAN BAR VÅRA SYNDER I SIN KROPP UPP PÅ KORSETS TRÄ, FÖR ATT VI SKULLE DÖ BORT FRÅN SYNDERNA OCH LEVA FÖR RÄTTFÄRDIGHETEN. GENOM HANS SÅR ÄR NI HELADE.
NI VAR SOM VILSNA FÅR, MEN NU HAR NI VÄNT OM TILL ERA SJÄLARS HERDE OCH VÅRDARE (1 Petrusbrevet 2:24-25).
OM VI BEKÄNNER VÅRA SYNDER, ÄR HAN TROFAST OCH RÄTTFÄRDIG, SÅ ATT HAN FÖRLÅTER OSS VÅRA SYNDER OCH RENAR OSS FRÅN ALL ORÄTTFÄRDIGHET (1 Johannesbrevet 1:9).
Däremot är vi många som önskar, vill och försöker att ta in och stilla oss inför påskens budskap, men arbetet och vardagsbestyren tar sin tid. Först när vi blir lediga då hinner vi stilla oss....och jag är en av dem.
Jag har första lediga dagen idag och jag försöker verkligen stilla mig och ta in vad påskens budskap har att säga mig, speciellt i år. Vad Kristi död och uppståndelse betyder för mig.
PÅSKVANDRING
På tisdagkväll begav jag mig till Församlingscentret alldeles själv för att delta i årets påskvandring, och för att komma igång med min egen påskvandring (börja stilla mig och inse att nu är påsken här).
Medan man väntade på att ens grupp (det startade en grupp varje halv timme) skulle få starta så fick man sätta sig ner i cafet och njuta av en kaffe eller te, kex och frukt. Jag tog en tekopp och passade sedan på att fotografiera lite vid "Betania" (den första stationen, som fanns inomhus).
Vi började sen vår vandring i staden Betania, där fick vi ta ett sångpapper och en sten.
Ulla som guidade oss under vandringen berättade om kvinnan som tvättade Jesu fötter med sina tårar och torkade dem med sitt hår, och sedan ännu smorde dem med dyrbar nardusolja. Och vi fick dofta på nardusolja (dock inte äkta).
Ulla förklarade för barnen: att era föräldrar skulle få jobba ett helt år (så var det på den tiden) för att få råd till att köpa en sån här flaska fylld av nardus.
Inte undra på att många blev förargade på kvinnan som hällde ut en hel flaska över Jesus. De sade: tänk den oljan skulle man ha kunnat sälja och ge pengarna till de fattiga. Men Jesus svarade: de fattiga har ni alltid hos er, och ni kan göra gott mot dem när ni vill, men mig har ni inte alltid.
Vi kan läsa om denna kvinna, som kallades för synderska i både Markus 14, Lukas 7 och Johannesevangeliet 12. Det kommer fram olika detaljer. På ett ställe kan vi läsa att hon hällde oljan över Jesu huvud och på de andra att hon smorde in Jesu fötter, hon helt enkelt förberedde Hans kropp inför begravningen.
Jesus sa: Jag säger er sanningen, överallt i hela världen där evangeliet förkunnas ska man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne (Mark:14:9).
Sen vandrade vi iväg sjungandes: se vi går upp till Jerusalem.
I handen höll vi våra stenar (som en symbol på det vi ville bära fram till Jesus just denna dag, denna stund, denna påsk), vi fick sen längre fram på vandringen lämna dem vid Jesu kors.
Vid den sista nattvarden fick vi smaka på bröd och vindruvor och lyssna till vad som hände när Jesus firade den sista måltiden med sina bästa vänner, och om hur Judas gick bort för att förråda Jesus.
Sen gick vi förbi de sovande lärjungarna, de som inte orkade hålla sig vakna och be med Jesus, Han som var full av dödsångest, Han svettades t.o.m. blod (något vi människor kan göra om vi upplever den allra svåraste av ångest.). Jesus om någon vet vad vi går igenom här på jorden, för Han har själv fått gå igenom det värsta av allt när det gäller psykisk och fysisk smärta.
Vi kom fram till elden på förgården där Petrus förnekade Jesus tre gånger.
Och vi kom till Pilatus palats. Han tvättade sina händer för att visa att han tar inte skulden på sig för att denne man, som vi kallar Jesus korsfästs och mördaren Barabbas friges istället. Det var folket som fick bestämma, han ville inte ha något med det att göra.
Vi fick hjälpa till att bära Jesu kors fram till Golgata, för Jesus orkade inte själv.
Vi fick höra de fruktansvärda hammarslagen när spikarna bankades in i Hans händer och fötter, och korset restes upp.
Och där fick vi lämna våra stenar/bördor/synder, hos den sårmärkta Jesus.
Vi träffade kvinnorna som var påväg till Jesu grav för att smörja Hans kropp med väldoftande oljor och göra det fint med blommor, de behövde hjälp med att rulla bort den stora tunga stenen, och vi lovade att hjälpa till.
Men när vi kom fram till graven var stenen redan bortrullad och därinne stod en ängel, bredvid linnetrasorna som hade legat kring Jesu kropp. Ängeln gav oss det glada budskapet: JESUS ÄR INTE HÄR, HAN ÄR UPPSTÅNDEN.
När vi firade uppståndelsen, fick vi sjunga och lyssna till glädjande, befriande ord från prästen. Vi fick bli välsignade, tända ljus och be för den eller dem vi hade på våra hjärtan.
Vi fick ta ljus från det stora ljuset och tända vårt lilla ljus. Liksom Jesus är den som hjälper oss att hålla vårt ljus, trons ljus brinnande.
Och vi fick påskgodis😊. Jag fick dock inget godis för korgen med chokladägg skickade jag vidare (jag har ju mjölkallergi) och burken med godisar fria från, mjölk, ägg, gluten, nötter m.m den liksom svängde om just innan den kom till mig (de som satt bredvid trodde säkert att jag hade tagit ett chokladägg, när jag lyfte korgen vidare). Jag tog det som ett tecken från Jesus😉: att jag skall inte äta socker, för det mår jag inte bra av (har dock ätit och kommer att äta massor denna påsk....men SEN👍😉).
Och om någon som var där läser detta och blir bekymrade för att en av församlingsmedlemmarna blev utan godis😉, så kan jag ju säga: det var ingen panik, om jag skulle ha varit riktigt snål (på de där allergi godisarna, som var fria från alltmöjligt😉) så skulle jag nog ha hojtat till om att jag också ville ta en titt i burken.
Och den största orsaken till att jag var där just då var inte godiset.....utan Jesus.
Den är något jag helst inte vill tänka på, men något jag bör tänka på, speciellt idag.
Det var ett av den tidens romerska sätt att avrätta människor på och det var fruktansvärd tortyr.
Man dog fastspikad på korset av att kroppen sjönk sakta men säkert ihop och man kvävdes långsamt till döds samtidigt som man plågades av de värsta smärtor en människa kan behöva utstå, och därtill av uttorkning och blodförlust.
Oftast kunde det ta dygn innan personen dog, men Jesus dog mellan 3-6 h (har forskarna kommit fram till).
Jesus dog för våra synder. Han dog för att dörren till himlen skulle öppnas för oss. Det här var Guds eget sätt att visa det på och Jesus visste om att det skulle ske och Han hade godtagit det, Han ville rädda dig och mig, Han ville vara den som öppnade dörren till himlen.....och Han gjorde det.
Gud såg att Hans fina skapade värld höll på att bli helt ond, att vi levde hur som helst med vad som helst. Han gav oss ett sista alternativ att få välja, så stor var och är Hans kärlek till oss. Han valde att ge sitt liv för oss, genom sin son Jesus Kristus. Han skulle få visa oss på den väg som leder till evigheten.
Alla skall vi dö, men vi kan och vi får alldeles själva välja hur det går sen.
Och vi kommer aldrig att förstå allt som berör Jesu lidande, död och uppståndelse förrän den dagen vi får stå öga mot öga med Gud och vi får fråga Honom om allt som vi inte kunde förstå eller hitta en logisk förklaring till här på jorden.
FÖR GUDS VÄGAR ÄR INTE VÅRA VÄGAR, HAN TÄNKER INTE OCH HANDLAR SOM VI MÄNNISKOR. VI SER DET SOM HÄNDER HÄR OCH NU, HAN ALLENA SER HELHETEN, BÖRJAN, NUET OCH SLUTET, OCH DEN EVIGA FESTEN.
I DAG (och alla dagar) HAR JAG MYCKET ATT BE OM FÖRLÅTELSE FÖR OCH DET BÄSTA ÄR ATT HAN SOM BEHÖVT DÖ FÖR MIG ÄVEN FÖRLÅTER MIG.....OCH DIG. FÖRLÅT KÄRE JESUS. TACK KÄRE JESUS.
MEN DET VAR VÅRA SJUKDOMAR HAN BAR, VÅRA SMÄRTOR HAN TOG PÅ SIG, MEDAN VI HÖLL HONOM FÖR ATT VARA HEMSÖKT, SLAGEN AV GUD OCH PINAD. HAN VAR GENOMBORRAD FÖR VÅRA ÖVERTRÄDELSERS SKULL, SLAGEN FÖR VÅRA MISSGÄRNINGARS SKULL.
STRAFFET VAR LAGT PÅ HONOM FÖR ATT VI SKULLE FÅ FRID, OCH GENOM HANS SÅR ÄR VI HELADE.
VI GICK ALLA VILSE SOM FÅR, VAR OCH EN GICK SIN EGEN VÄG, MEN ALL VÅR SKULD LADE HERREN PÅ HONOM.
HAN BLEV MISSHANDLAD, MEN HAN ÖDMJUKADE SIG OCH ÖPPNADE INTE SIN MUN. LIK ETT LAMM SOM FÖRS BORT TILL ATT SLAKTAS, LIK ETT FÅR SOM ÄR TYST INFÖR DEM SOM KLIPPER DET, SÅ ÖPPNADE HAN INTE SIN MUN (Jesaja 53:4 -7).
HAN BAR VÅRA SYNDER I SIN KROPP UPP PÅ KORSETS TRÄ, FÖR ATT VI SKULLE DÖ BORT FRÅN SYNDERNA OCH LEVA FÖR RÄTTFÄRDIGHETEN. GENOM HANS SÅR ÄR NI HELADE.
NI VAR SOM VILSNA FÅR, MEN NU HAR NI VÄNT OM TILL ERA SJÄLARS HERDE OCH VÅRDARE (1 Petrusbrevet 2:24-25).
OM VI BEKÄNNER VÅRA SYNDER, ÄR HAN TROFAST OCH RÄTTFÄRDIG, SÅ ATT HAN FÖRLÅTER OSS VÅRA SYNDER OCH RENAR OSS FRÅN ALL ORÄTTFÄRDIGHET (1 Johannesbrevet 1:9).
Kommentarer
Skicka en kommentar