VILA I FRID ÄLSKADE KONRAD

Det här inlägget skulle egentligen ha handlat om vår höstlovstripp med bil och husvagn till favoritstället Tuuri, men det kommer det inte att göra, åtminnstone inte så värst mycket.

Det kommer att handla mest om vår älskade Konrad.


Fredageftermiddag startade Jan och jag, med Hugo mot Tuuri. Pojkarna var på sina studieorter och Matilda hade åkt samma morgon till Sverige för att hälsa på våra goda vänner.

Mina svärföräldrar kom också till Tuuri med sin husbil.
Vi hade en fin kväll, gott att äta, bastubad och mys.

Lördagmorgon tog vi en skön höstpromenad i omgivningen.


Svärföräldrarna åkte hemåt på förmiddagen medan vi skulle stanna ännu en natt.


LEDSAMMA NYHETER
Vi beslöt att vi tar varsin tur in till den stora butiken och tar sen med Hugo en liten stund på slutet. Hundar får vara med om de sitter i vagnen, de får inte gå på golvet.

Jan for först en kort sväng och sen blev det min tur.
När jag just hade börjat vandra runt med min tomma köpvagn ringde telefonen, det var min svärmor. De hade lovat att köra via vårt på hemvägen och se till kaninerna, vi bor ju väldigt nära varann.

Svärmor sa: Nu har vi tyvärr ledsamma nyheter, Konrad ligger död här på golvet.
Min första reaktion var att tänka praktiskt.
- Kan ni tänka er att flytta honom?
- Jag tror att det finns en spade i vedlidret?
- Hur tar Selma (kanin systern) det?

Men när jag hade lagt på luren började tårarna rinna och allt det roliga med att få gå runt i en stor butik och ögonshoppa och sen kanske sätta ett som annat i butikskärran försvann direkt....jag ville bara hem.
Jag ringde till Jan och han tyckte att de kunde lämna Konrad på golvet så fick Selma både se och snusa på honom tills vi kom hem, för vi visste ju inte hur länge han hade varit död.
Så jag ringde gråtandes upp svärmor och eftersom de inte ännu hunnit flytta på honom så bad jag dem lämna honom där han låg.

Jan kom med bilen och hämtade mig de ca 500 metrarna till butiken. Vi körde tillbaka till campingen, slängde snabbt in grejer, kopplade på husvagnen och startade hemåt.


På vägen hem informerade jag barnen om att Konrad somnat in 💗😥.


Och Hugo tröstade genom att sätta sitt huvud på mitt ben.



Tårarna rann och mina tankar gick till Selma som nu lämnats ensam.
Konrad och Selma är/var syskon, född i samma kull.
De har bott tillsammans i hela sitt liv. De har sovit tätt intill varann, putsat och slickat varann, busat och jagat varann, tröstat varann och alltid funnits där för varann.



Matilda med sina kaniner för många år sedan.



Konrad som alltid gillat att gosa i famnen som en baby.



Alltid tillsammans, bror och syster.




Firat jul tillsammans.


Gosat och myst tillsammans.



Och mina tankar gick till älskade Konrad, han som hade hoppat glatt ute på gården samma förmiddag, innan vi åkte iväg. Vad dog han av, ålderdom, sjukdom, magproblem? Jag hoppas så att han inte behövde dö i smärta och rädsla.


HEMMA
Så kom vi äntligen hem. Jag rusade in och bytte kläder och gick så in till "kaninhuset". Gick först fram till Selma och tog henne i famnen, men hon ville ner och gick till matskålen, hon var hungrig och ville ha mat, bra tänkte jag och fyllde på med pellets.

Så Selma åt och Konrad låg död i andra ändan av rummet.



Hugo fick också komma och säga farväl till sin kompis. Han snusade på honom, stod och såg på honom en stund och ville sen ut.

Hugo, det svarta till höger på bilden.

Ett av Hugos första besök med Konrad. Konrad var cool lugn och Hugo ville busa och leka med den roliga kompisen med de långa öronen.


Mera kompisträning, som gjorde att de tillsist blev de bästa kompisar.



Jag lyfte upp Konrad som var alldeles styv och skarp, och tårarna bara rann...älskade, älskade lilla Konrad, varför fick jag inte vara här med dig?


Jan tog bilderna.


Svärmor sa att när de var där så kom Selma och snusade på Konrads nos. Nu lyfte jag honom en sista gång intill Selma som för att säga: ta farväl av Konrad nu.

Hon snusade på honom och fortsatte sen att äta.


Jag letade fram en låda till honom,men den var alldeles för liten, för han hade ju stelnat till och gick liksom inte att böja i en "skön" ställning. Selma kom och började äta av hans halm i lådan, lustigt mitt i det sorgliga.


Jag fick leta efter en ny låda, den tredje jag hittade var precis och den fick det bli. Jag bäddade den skön med halm och lyfte i Konrad.


Och sen bäddade jag över honom med halm, kände att han skulle ha det skönt och fint.


 Konrad som levt i halm bäddades ner i halm till den sista vilan 💗😢.


Dvärgvädurskaniner lever oftast 6-8 år. Konrad blev 8 år och nästan 4 månader.
Medan Syster Selma, lika gammal, lever vidare.



RÄTT ELLER FEL
På väg hem från Tuuri läste jag lite på nätet hur man skall göra med en död kanin och kaninkompisen som lämnar ensam kvar.
Det fanns inget om hur man skall tänka och handla genast efter, så jag valde att göra på det sätt som jag kände att var rätt.

När Konrad var nerbäddad städade jag hela rummet, sopade och skurade. Selma höll mig först sällskap men när jag öppnade grinden ut på gården så ville hon ut. Hon åt lite gräs och satt sen och tittade sig omkring, liksom hon annars också brukar göra på kvällarna.

Även om jag städade ordentligt så städade jag på inget sätt bort all Konrads doft och spår, de finns i bädden, höet, halmen, mattan o.s.v.

Uteburen ska jag städa en annan dag, där både Selmas och Konrads avföring finns.

Sen valde vi att lämna Konrad i lådan, i rummet över natten, tänkte att Selma fick mera tid att förstå.



I DAG
I morse när jag vaknade gick jag genast ut för att se hur Selma hade det. Hon låg i halmen som jag hade bäddat med vid utgången och hon ville gosa och vi gosade. 


Konrad låg i sin låda liksom jag lagt honom, men i fotändan fanns ett nertryckt hål. Undrar om Selma hoppat dit för att snusa på honom eller om hon t.o.m sovit där💗😥.


Ser du bollen vid hans nos? Selma byter päls just nu så i gårkväll samlade jag ihop en liten pälsboll och satte den vid Konrads nos. Vad jag tänkte, ja jag tänkte väl inte så mycket. Men att Konrad fick en mjuk bit av Selma och att Selma kanske då fick känna att "Konrad har mig kär ännu", ja det tänkte jag väl. Man tänker så många konstiga tankar i sådana sorgliga stunder och det behöver man få göra.

Alla har vi vår egen väg att vandra när det gäller sorg.
Och alla ni som mist ett kärt husdjur vet precis hur svårt det är och att det måste få ta sin tid.


MIN DRÖM
I natt drömde jag att vi hade gäster och familjens barn ville gå in och hälsa på kaninerna. Jag fick då berätta att Konrad tyvärr ligger nerbäddad, död i en papperslåda.
De tyckte att det var okej så vi gick in i kaninhuset...och där hoppad Konrad runtomkring.
Men det var bara en dröm, jag vaknade genast och gick ut och fann Konrad stilla liggande i sin låda, med gropen i fotändan, som om någon suttit eller legat där....Selma.

Ännu ligger Konrad i sin låda inne i rummet. Funderar just nu var på gården vi ska begrava honom.
Selma hoppar där ute och äter gräs just nu.


VI SES IGEN
Jag är den som tror att djur kommer till himlen. Om Gud har skapat dem, är de Hans och Han vill ha dem tillbaka till Sig, så tror jag.

ÄLSKADE KONRAD 💗 NU HAR DU DET BRA HOS JESUS, nu får du hoppa kring på öppna fält med massor av andra kaninvänner och djur, och nu får du äta av det saftigaste och godaste gräset. 


Vänner som delar på morotsskal.

BÅDE MÄNNISKOR OCH DJUR RÄDDAR DU, HERRE (Psaltaren 36:7b).

VARGAR SKA BO TILLSAMMANS MED LAMM, LEOPARDER LIGGA BLAND KILLINGAR. KALVAR OCH UNGA LEJON OCH GÖDBOSKAP SKA VARA TILLSAMMANS, OCH EN LITEN POJKE SKA VALLA DEM. 
KOR OCH BJÖRNAR SKA GÅ OCH BETA, DERAS UNGAR SKA LIGGA TILLSAMMANS, OCH LEJON SKA ÄTA HALM SOM OXAR. ETT SPÄDBARN SKA LEKA VID HUGGORMENS HÅLA, ETT AVVANT BARN RÄCKA UT HANDEN MOT GIFTORMENS ÖGA. INGENSTANS PÅ MITT HELIGA BERG SKA MAN GÖRA NÅGOT ONT ELLER FÖRSTÖRA NÅGOT , FÖR LANDET SKA VARA FULLT AV HERRENS KUNSKAP, LIKSOM VATTNET TÄCKER HAVET (Jesaja 11:6-9).


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

VÅR MALTIPOO HUNDVALP HUGO

ROLIGA TIPS PÅ HUR MAN FÅR BARNEN ATT ÄTA

NYÅRSAFTON 2023