SOVMORGON OCH SNÖYRA
I morse kände jag för sovmorgon och det fick jag också, allt beror ju på Hugo och när han behöver ut. Först klockan 10 steg jag upp, Hugo sov ännu. Jag drog upp rullgardinerna och insåg att nu är vårvintern ett minne blott för ute var det snöstorm.
Det blev en minst sagt häftig morgonpromenad, jag borde ha haft vindrutetorkare på glasögonen.
När jag kom tillbaka fixade jag undan i köket, där Matilda som studerar vid köksbordet hade en paus/rast. Jag tog sen mitt morgonmål som mera lutade mot brunch med in i sovrummet och åt medan jag skrev brev/mail till min väninna i Tenala.
Mattias kom ner från övrevåningen först kl.11 efter att i två timmar suttit framför skärmen och haft introduktion till en ny kurs.
Jan som annars jobbar hemifrån behövde åka iväg till jobbet en sväng imorse och lär väl komma hem snart.
Jag som är ledig idag har lovat att göra tacopaj till familjen till middag.
Men just nu får jag hålla mig lite undan när det gärna får vara tyst när de studerar i huset, något som tilltalar mig riktigt bra denna lediga dag.
Jag håller mig tyst och låter endast fingrarna ha ljud när de studsar över tangenterna, känner att nu i dessa Corona-tider är det så värdefullt allt vad jag bloggar, för sen om några år kommer jag säkert att gå tillbaka till denna tid och läsa om hur vi levde och fick dagarna att fungera i denna ovanliga tid/situation.
TACKA
Vi får komma ihåg att vara tacksamma för allt vad vi har och för allt vad vi får göra istället för att grämas över allt vi inte har eller inte får göra.
MITT ÖGA
Och till dig som inte gillar äckliga bilder, ja du kan sluta att läsa nu. För nu skall jag berätta om mitt öga, bara för att skriva något här på slutet av detta inlägg 😉.
I fredags på kvällen började jag känna av att mitt öga tog sjukt när jag blinkade. Gissade att det var "nara nappi" som var på väg, Jag vad heter det på riktigt? Tror att det heter "vagel", en inflammerad talgkörtel i ögonlockskanten.
Lördagmorgon såg jag rätt häftig ut. Utsidan hade liksom en vattenpåse under ögat, något som dock inte märktes så bra eftersom jag ju har glasögon.
Men om jag tittade innanför ögonlocket var där jätte rött och en stor "varböld".
På söndag morgon såg jag ännu mera häftig ut. Men jag hann just och just komma hem från nattskiftet så gick varbölden sönder, en lättnadens känsla när trycket och smärtan släppte. Men aningen äckligt när man börjar se suddigt p.g.a. att hela ögat fylls av var.
Men efter att den smällde så blev det bara bättre och bättre och nu är ögat nästan helt ok. Som sagt jag har haft detta förut och varje gång kokar jag upp vatten, låter det svalna och tvättar sen ögat flera gånger/dag och därefter är det bara att vänta på att bölden går sönder och så blir det småningom bra.
Jag är både glad och tacksam att jag inte behövde söka läkarvård, onödigt att besöka sjukhus och hälsovårsstationer nu om man verkligen inte behöver.
Och jag är samtidigt så tacksam över att vi lever i Finland där vi har en otroligt bra läkarvård och service om och när vi behöver
TACK JESUS FÖR VÅR FINA SJUKVÅRD.
VI VET ATT ALLT SAMVERKAR TILL DET BÄSTA FÖR DEM SOM ÄLSKAR GUD, SOM ÄR KALLADE EFTER HANS BESLUT (Romarbrevet 8:28).
Det blev en minst sagt häftig morgonpromenad, jag borde ha haft vindrutetorkare på glasögonen.
När jag kom tillbaka fixade jag undan i köket, där Matilda som studerar vid köksbordet hade en paus/rast. Jag tog sen mitt morgonmål som mera lutade mot brunch med in i sovrummet och åt medan jag skrev brev/mail till min väninna i Tenala.
Mattias kom ner från övrevåningen först kl.11 efter att i två timmar suttit framför skärmen och haft introduktion till en ny kurs.
Jan som annars jobbar hemifrån behövde åka iväg till jobbet en sväng imorse och lär väl komma hem snart.
Jag som är ledig idag har lovat att göra tacopaj till familjen till middag.
Men just nu får jag hålla mig lite undan när det gärna får vara tyst när de studerar i huset, något som tilltalar mig riktigt bra denna lediga dag.
Jag håller mig tyst och låter endast fingrarna ha ljud när de studsar över tangenterna, känner att nu i dessa Corona-tider är det så värdefullt allt vad jag bloggar, för sen om några år kommer jag säkert att gå tillbaka till denna tid och läsa om hur vi levde och fick dagarna att fungera i denna ovanliga tid/situation.
 |
| Bild från imorse. |
TACKA
Vi får komma ihåg att vara tacksamma för allt vad vi har och för allt vad vi får göra istället för att grämas över allt vi inte har eller inte får göra.
Och till dig som inte gillar äckliga bilder, ja du kan sluta att läsa nu. För nu skall jag berätta om mitt öga, bara för att skriva något här på slutet av detta inlägg 😉.
I fredags på kvällen började jag känna av att mitt öga tog sjukt när jag blinkade. Gissade att det var "nara nappi" som var på väg, Jag vad heter det på riktigt? Tror att det heter "vagel", en inflammerad talgkörtel i ögonlockskanten.
Lördagmorgon såg jag rätt häftig ut. Utsidan hade liksom en vattenpåse under ögat, något som dock inte märktes så bra eftersom jag ju har glasögon.
Men om jag tittade innanför ögonlocket var där jätte rött och en stor "varböld".
På söndag morgon såg jag ännu mera häftig ut. Men jag hann just och just komma hem från nattskiftet så gick varbölden sönder, en lättnadens känsla när trycket och smärtan släppte. Men aningen äckligt när man börjar se suddigt p.g.a. att hela ögat fylls av var.
Jag är både glad och tacksam att jag inte behövde söka läkarvård, onödigt att besöka sjukhus och hälsovårsstationer nu om man verkligen inte behöver.
Och jag är samtidigt så tacksam över att vi lever i Finland där vi har en otroligt bra läkarvård och service om och när vi behöver
TACK JESUS FÖR VÅR FINA SJUKVÅRD.
VI VET ATT ALLT SAMVERKAR TILL DET BÄSTA FÖR DEM SOM ÄLSKAR GUD, SOM ÄR KALLADE EFTER HANS BESLUT (Romarbrevet 8:28).
Kommentarer
Skicka en kommentar