HUR SER DINA JULLOVSMORGNAR UT?
Ja, hur ser dina morgnar ut så här i juletid?
MIN MORGON.
Jan steg upp tidigt och jag vaknade till av att jag fick en morgonpuss och ett hej då av honom. Sen somnade jag om och vaknade först kl .9.50 när Hugo sa:voff, och ville ut och uträtta sina behov.
Vi tog en skön promenad i ett vitt vinterlandskap, denna blåsiga morgon.
När vi kom hem gick vi in till kaninerna och gosade med dem en stund. De fick nytt vatten, morgonmål och vi fyllde på höförrådet.
Jag tände några lyktor ute på gården och vi voffade lite (Hugo alltså) vid grinden, för att se om grannens hund Eddie ville svara, sen gick vi in.
Jag fixade morgonmål till oss båda, tryckte på all julbelysning här och där i huset, tände ljus, satte på julmusik, tog med morgonmålet, bibeln och tidningen och gick och satte oss i vardagsrummet.
Dagen hade börjat...men resten av huset var tyst och lungt ännu, och förblev så ett bra tag innan ungdomarna (nattsuddarna) började vakna.
Sen plötsligt sa det pang i dörren och Hugo rusade upp viftandes på svansen, det var Jan som kom hem en liten sväng, på sin lunchpaus...trevligt tyckte vi som var vakna.
Småningom tassade det ena barnet efter det andra ner, ruffsig i kalufsen och sa godmorgon. Duschen startade igång på övrevåningen och surrade på ett bra tag innan alla hunnit varva den. Huset hade vaknat ...och då visade kl.12.15.
RESTEN AV DAGEN.
I dag fick jag äran att frisera en av de två blivande rekryterna här i huset.
Ibland kan denna skrivande kvinna få städiver...och då är det att hänga på..för av erfarenhet vet jag att det brukar gå snabbt över.
Så när jag idag insåg att barnen hade sitt, diskbänken lockade inte alls, inte heller att fara ut på rea så kom jag plötsligt på att jag kanske skulle ta och reda upp i mina klädhyllor. Och det gjorde jag.
Före....
Försent att ändra sig....
Sen när skåpet (hyllorna) var städat, då gick det bara av farten att röja upp i köket också. Sen sjönk jag ner i sängen med datorn och bloggade.
Pojkarna åkte med sina vänner för att spela badminton och Matilda var med grannens barnbarn och de fixade och donade med det ena och det andra (ex. smoothiechallange).
SORGEBUD.
Strax efter att Jan kommit hem från jobbet fick vi sorgebud att en nära släkting somnat in. Det var väntat och för hennes del är jag glad att hon inte behövde lämna och ligga längre.
För hennes man och mina kusiners del lider jag.....döden kommer sällan/aldrig lämpligt (för de som lämnar kvar), även om den är väntad.
Ni finns i våra tankar och böner just nu.
UPPENBARELSEBOKEN 21:4
Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga, för det som förr var är borta.
PSALTAREN 103:13
Som en far förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig Herren över dem som fruktar honom.
MIN MORGON.
Jan steg upp tidigt och jag vaknade till av att jag fick en morgonpuss och ett hej då av honom. Sen somnade jag om och vaknade först kl .9.50 när Hugo sa:voff, och ville ut och uträtta sina behov.
Vi tog en skön promenad i ett vitt vinterlandskap, denna blåsiga morgon.
När vi kom hem gick vi in till kaninerna och gosade med dem en stund. De fick nytt vatten, morgonmål och vi fyllde på höförrådet.
 |
| Svansen går på högvarv när Hugo får gosa med Konrad och Selma. |
Jag tände några lyktor ute på gården och vi voffade lite (Hugo alltså) vid grinden, för att se om grannens hund Eddie ville svara, sen gick vi in.
Jag fixade morgonmål till oss båda, tryckte på all julbelysning här och där i huset, tände ljus, satte på julmusik, tog med morgonmålet, bibeln och tidningen och gick och satte oss i vardagsrummet.
Dagen hade börjat...men resten av huset var tyst och lungt ännu, och förblev så ett bra tag innan ungdomarna (nattsuddarna) började vakna.
Sen plötsligt sa det pang i dörren och Hugo rusade upp viftandes på svansen, det var Jan som kom hem en liten sväng, på sin lunchpaus...trevligt tyckte vi som var vakna.
Småningom tassade det ena barnet efter det andra ner, ruffsig i kalufsen och sa godmorgon. Duschen startade igång på övrevåningen och surrade på ett bra tag innan alla hunnit varva den. Huset hade vaknat ...och då visade kl.12.15.
RESTEN AV DAGEN.
I dag fick jag äran att frisera en av de två blivande rekryterna här i huset.
Ibland kan denna skrivande kvinna få städiver...och då är det att hänga på..för av erfarenhet vet jag att det brukar gå snabbt över.
Så när jag idag insåg att barnen hade sitt, diskbänken lockade inte alls, inte heller att fara ut på rea så kom jag plötsligt på att jag kanske skulle ta och reda upp i mina klädhyllor. Och det gjorde jag.
Före....
Försent att ändra sig....
Städat och klart......(i mina två hyllor).
Sen när skåpet (hyllorna) var städat, då gick det bara av farten att röja upp i köket också. Sen sjönk jag ner i sängen med datorn och bloggade.
Pojkarna åkte med sina vänner för att spela badminton och Matilda var med grannens barnbarn och de fixade och donade med det ena och det andra (ex. smoothiechallange).
SORGEBUD.
Strax efter att Jan kommit hem från jobbet fick vi sorgebud att en nära släkting somnat in. Det var väntat och för hennes del är jag glad att hon inte behövde lämna och ligga längre.
För hennes man och mina kusiners del lider jag.....döden kommer sällan/aldrig lämpligt (för de som lämnar kvar), även om den är väntad.
Ni finns i våra tankar och böner just nu.
UPPENBARELSEBOKEN 21:4
Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga, för det som förr var är borta.
PSALTAREN 103:13
Som en far förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig Herren över dem som fruktar honom.
Kommentarer
Skicka en kommentar