KOMPLIMANGER
Kvinnan såg på mig och sa: du har så vackra ben du! Komplimangen var kanske av det mera ovanligare slaget, men hon menade precis vad hon sa. Hon fortsatte: du kan gå i korta kjolar, det kan inte jag! Hon bar en lång kjol.
Hon fortsatte att berätta om sina ben som var fulla av åderbråck ända upp från låren. Åderbråck som inte bara såg otrevliga ut utan även var väldigt ömma, de värkte, pulserade och ställde till med besvär, berättade hon.
När jag kom hem synade jag mina ben i spegeln, som aldrig förr. Och visst var de fina, ja kanske också vackra, jag hade bara aldrig tänkt den tanken om mina ben förut.
Sen, senare den dagen gick jag ut bland alla våra gäster och kände mig ännu finare än vad jag hade gjort för någon timme sedan, då när jag också känt mig väldigt fin..
Det var en fin komplimang och dessutom på en extra fin dag.
Den här händelsen inträffade sommaren 2015, precis den dagen när Jan och jag förnyade våra äktenskapslöften efter 20- års äktenskap, rättare sagt lördagen den 18 juli-2015 blev jag varse mina vackra ben.
Hon såg mina ben men kanske inte det stora hudfärgade plåstret som jag hade på höger fot (efter en brännhet ugnsplåt, när vi kokade och bakade inför festen😉). Det stora hudfärgade plåstret syns även bra på denna bild från kyrkan.
Hittade julkortet från det året, med bild från den stora dagen.
I VÅR KROPPSFIXERADE VÄRLD
Jag har faktiskt inte synat mina ben så noggrant så jag vet inte om de ser likadana ut idag, tre och ett halvt år senare. Men så länge de känns bra, inte ömar, värker eller pulserar så är jag glad och tacksam.
Vi är nog alla mer eller mindre kroppsfixerade och det går i vågor och ju äldre man blir, desto mera man sett av livet, desto klokare blir man....eller?
För kvinnan som sänkte blicken och såg på mina ben, var kanske ben fulla av åderbråck det värsta hon kunde tänka sig.
För någon annan kanske en sönderkliad hud full av acne, utslag och eksem är det värsta de kan tänka sig.
Acne, utslag och en sönderriven hud var under många år det värsta jag visste, för det var min kamp. Hudproblem är något jag i viss mån dras med ännu och min hud har en massa ärr här och där, men det är inget som stör mig längre, jag tänker sällan på det.
Sen finns det många som upplever att de är för korta, för långa, har för stora fötter eller för utstående öron, ja listan kan göras hur lång som helst.
Alla har vi något som vi i perioder stör oss på. Och har vi inga kroppsdelar som är för stora, för små, eller för utstående e.t.c. så kör vi med det som kanske är det vanligaste, vi ojar och vojar oss över att vi har några kilon för mycket här eller där. Men ändå vill vi ha den där bullen till kaffet och orkar sen inte gå ut på promenad eftersom det är för kallt, det är för blåsigt eller så regnar det, det är alldeles för halt eller det är ju alldeles för varmt, som i somras.
Jag hör till den senare kategorin just nu och det jag lider mest av är nog att alla mina kläder börjar bli så spända kring midjan. Så i nuläget spelar det ingen roll hur många komplimanger jag skulle få att jag har ex. fina ben för nu ligger fokuset på midjan.
Känner du igen dig?
ATT HITTA BALANS
Jag har så länge jag kan minnas pendlat upp och ner i vikt med ca två-tre kg. Men nu när jag dessutom är i övergångsåldern så tycker jag att det bara går uppåt med lite för hög växel.
Min gynekolog sa i december 2017 att när du nu kommit i övergångsåldern får du räkna med viktökning ifall du inte helt ändrar livsstil (äter mindre, rör dig mer), man kan gå upp endast några kg, men en viktökning på fem-tio kg är inte alls omöjligt.
Jag har gått upp fyra kg sedan dess.
Men det är inget som fått mig att sluta leva och glädjas över allt gott i livet. Jag har t.e.x. denna jul ätit precis så mycket godis och gott som vanligt och jag kan intyga att jag har njutit med gott samvete.
Samtidigt har jag nu varit utan socker i en vecka och två dagar, eftersom jag mår så bra av att hålla bort socker i kosten och för att jag måste få ett stopp på det överdrivna julgottsätandet. Jag är liksom on eller off, finns knappt något där emellan. Så nu efter magsjukan tyckte jag att det passade fint med att inleda mitt sockerstopp.
Min hy mår bättre när jag lämnar bort allt socker, likaså min mage och mina tarmar och jag känner mig alltid så mycket piggare. Och jo om jag orkar fortsätta att hålla bort sockret (bara inte fastlagstisdagen skulle komma så snabbt😋) så går jag alltid ner några kg. Det skulle ju bli så mycket billigare, när jag inte skulle behöva köpa nya kläder.
Att hitta rätt balans är en otroligt svår balans😊.
VAR SNÄLL MOT DIG SJÄLV
Men kära vänner i vår kroppsfixerade värld bör vi vara snälla mot oss själva och snälla mot varann. Känner jag för att ta en bulle till kaffet varje dag och mår bra av det och kanske har några extra kilon (enligt experterna) då må det få vara så.
Eller är jag en som tränar regelbundet och äter hälsosamt och mår bra av det, ja då må det få vara så.
Är jag en som lider av min stora näsa, för långa kropp, för utstående öron, åderbråck eller whatever, ja då behöver jag verkligen få uppmuntran för att klara av att leva i denna hårda värld där det perfekta skall vara perfekt.
Vad är perfekt egentligen? Är inte Guds skapelse perfekt? Är det inte insidan/hjärtat som är det viktigaste? Och ordet perfekt, betyder ju så olika saker för oss människor.
Så visst har vi mycket att jobba på både med vår egen attityd och med vår hårda världs attityd.
Och visst behöver vi alla få uppmuntran och alla får vi bli bättre på att sprida kärleksfulla komplimanger där vi går fram, till alla vi möter.
TILL DIG, KVINNAN MED ÅDERBRÅCK (om du läser detta).
Du är så fin, för Gud har skapat dig och Han gör bara fina människor. När Han ser på dig ser Han en vacker kvinna i sina bästa år, med en vacker kropp som naturligtvis har sina spår av livet och de små liven 💗. Han ser in i ditt hjärta och Han ler, för Han vet att du har hjärtat på det rätta stället. Han säger också: VAR INTE RÄDD, FÖR JAG ÄR MED DIG, ÄNGSLAS INTE, JAG ÄR DIN GUD. JAG GER DIG STYRKA OCH HJÄLPER DIG, STÖDER OCH RÄDDAR DIG MED MIN HAND (Jesaja 41:10).
OCH NÅGRA ORD FRÅN MIG
När jag ser på dig kan jag delvis känna din smärta, den smärta som kommer från att ens kropp är sårad och skadad. Den smärta och vånda som kommer med rädslan för att våga visa upp sin kropp på ett naturligt sätt (jag tänker då på min sönderkliade, blodiga hy, som gjorde att jag helst inte ville gå i bikinie på en allmän badplats).
Men du, jag hade aldrig lagt märke till dina ben innan du berättade om dem. Jag hade aldrig funderat över varför du helst använder långa kjolar och byxor. Och visst har jag även sett dig i kort kjol, men aldrig lagt märke till några åderbråck.
Och du, jag känner flera som fått sina besvärliga åderbråck opererade, jag tror att du skulle få den chansen (inte behöva gå privat) om du vill och vågar ta den. Det kan vi komma överens om att be för, om du vill?
Och till sist, när jag ser dig ser jag en vacker kvinna, som alltid har ett leende på sina läppar och ett vänligt ord att ge. Du är den som alltid går klädd så vackert, du får liksom till det, färgkombinationer, smycken och andra detaljer som man lägger märke till.
Du är faktiskt en kvinna som man ser, men aldrig att jag har sett dina såriga, ömma ben innan du berättade så öppet och ärligt om din smärta, om den kamp som du bär varje dag.
Den kampen vill jag gärna vara med och be för, om du vill?
VAD ÄR DIN KAMP?
Vad är just din kamp, vad bråttas du med varje dag? Är det omgivningens attityder och kanske kommentarer eller är det dina egna tankar som du har svårt att styra.
Mitt råd till dig, tala med någon, dela med dig av din smärta så blir den lättare att bära.
Och lämna din kamp till Jesus, Han finns där för dig och vill hjälpa dig. Och när det kommer stunder eller dagar när du inte orkar, då bär Han dig.
ALLA HAR VI VÅR EGEN KAMP ATT KÄMPA, MEN JESUS HAR ALDRIG SAGT ATT VI MÅSTE KÄMPA ENSAM, HAN ÄR MED.
JESUS OM NÅGON VET VAD DET BETYDER ATT KÄMPA, HAN KÄMPADE PÅ KORSET, NAKEN, SÅRAD, I OLIDLIGA SMÄRTOR, UTTORKAD, ÅNGESTFYLLD OCH HAN KÄNDE SIG ENSAM OCH ÖVERGIVEN, ÄVEN OM GUD FANNS DÄR VID HANS SIDA.
JESUS ÄR DEN ENDE SOM HELT VET VAD DIN KAMP INNEBÄR. TA MED HONOM I DIN KAMP SÅ BLIR DITT LIV LÄTTARE OCH FÖRVANDLAT.
Filmtips ifall du behöver få uppmuntran när det gäller att be och att få bönesvar. Denna film är så bra så man kan se den om och om igen.
DÄRFÖR GER VI INTE UPP. ÄVEN OM VÅR YTTRE MÄNNISKA BRYTS NER, FÖRNYAS VÅR INRE MÄNISKA DAG FÖR DAG (2 Korintierbrevet 4:16).
BEKYMRA ER INTE FÖR ERT LIV, VAD NI SKA ÄTA ELLER DRICKA, ELLER FÖR ER KROPP, VAD NI SKA KLÄ ER MED. ÄR INTE LIVET MER ÄN MATEN OCH KROPPEN MER ÄN KLÄDERNA? (Matteusevangeliet 6:25).
NEJ, SÖK FÖRST GUD RIKE OCH HANS RÄTTFÄRDIGHET, SÅ SKA NI FÅ ALLT DET ANDRA OCKSÅ (Matteusevangeliet 6.33).
OM TVÅ AV ER HÄR PÅ JORDEN KOMMER ÖVERENS OM ATT BE OM NÅGOT, VAD DET ÄN ÄR, SÅ SKA DE FÅ DET AV MIN FAR I HIMLEN. FÖR DÄR TVÅ ELLER TRE ÄR SAMLADE I MITT NAMN, DÄR ÄR JAG MITT IBLAND DEM (Matteusevangeliet 18:19-20).
OCH ANPASSA ER INTE EFTER DEN HÄR VÄRLDEN, UTAN LÅT ER FÖRVANDLAS GENOM FÖRNYELSEN AV ERT SINNE SÅ ATT NI KAN PRÖVA VAD SOM ÄR GUDS VILJA: DET SOM ÄR GOTT OCH FULLKOMLIGT OCH BEHAGAR HONOM (Romarbrevet 12:2).
Hon fortsatte att berätta om sina ben som var fulla av åderbråck ända upp från låren. Åderbråck som inte bara såg otrevliga ut utan även var väldigt ömma, de värkte, pulserade och ställde till med besvär, berättade hon.
När jag kom hem synade jag mina ben i spegeln, som aldrig förr. Och visst var de fina, ja kanske också vackra, jag hade bara aldrig tänkt den tanken om mina ben förut.
Sen, senare den dagen gick jag ut bland alla våra gäster och kände mig ännu finare än vad jag hade gjort för någon timme sedan, då när jag också känt mig väldigt fin..
Det var en fin komplimang och dessutom på en extra fin dag.
Den här händelsen inträffade sommaren 2015, precis den dagen när Jan och jag förnyade våra äktenskapslöften efter 20- års äktenskap, rättare sagt lördagen den 18 juli-2015 blev jag varse mina vackra ben.
Hon såg mina ben men kanske inte det stora hudfärgade plåstret som jag hade på höger fot (efter en brännhet ugnsplåt, när vi kokade och bakade inför festen😉). Det stora hudfärgade plåstret syns även bra på denna bild från kyrkan.
Hittade julkortet från det året, med bild från den stora dagen.
I VÅR KROPPSFIXERADE VÄRLD
Jag har faktiskt inte synat mina ben så noggrant så jag vet inte om de ser likadana ut idag, tre och ett halvt år senare. Men så länge de känns bra, inte ömar, värker eller pulserar så är jag glad och tacksam.
Vi är nog alla mer eller mindre kroppsfixerade och det går i vågor och ju äldre man blir, desto mera man sett av livet, desto klokare blir man....eller?
För kvinnan som sänkte blicken och såg på mina ben, var kanske ben fulla av åderbråck det värsta hon kunde tänka sig.
För någon annan kanske en sönderkliad hud full av acne, utslag och eksem är det värsta de kan tänka sig.
Acne, utslag och en sönderriven hud var under många år det värsta jag visste, för det var min kamp. Hudproblem är något jag i viss mån dras med ännu och min hud har en massa ärr här och där, men det är inget som stör mig längre, jag tänker sällan på det.
Sen finns det många som upplever att de är för korta, för långa, har för stora fötter eller för utstående öron, ja listan kan göras hur lång som helst.
Alla har vi något som vi i perioder stör oss på. Och har vi inga kroppsdelar som är för stora, för små, eller för utstående e.t.c. så kör vi med det som kanske är det vanligaste, vi ojar och vojar oss över att vi har några kilon för mycket här eller där. Men ändå vill vi ha den där bullen till kaffet och orkar sen inte gå ut på promenad eftersom det är för kallt, det är för blåsigt eller så regnar det, det är alldeles för halt eller det är ju alldeles för varmt, som i somras.
Jag hör till den senare kategorin just nu och det jag lider mest av är nog att alla mina kläder börjar bli så spända kring midjan. Så i nuläget spelar det ingen roll hur många komplimanger jag skulle få att jag har ex. fina ben för nu ligger fokuset på midjan.
Känner du igen dig?
ATT HITTA BALANS
Jag har så länge jag kan minnas pendlat upp och ner i vikt med ca två-tre kg. Men nu när jag dessutom är i övergångsåldern så tycker jag att det bara går uppåt med lite för hög växel.
Min gynekolog sa i december 2017 att när du nu kommit i övergångsåldern får du räkna med viktökning ifall du inte helt ändrar livsstil (äter mindre, rör dig mer), man kan gå upp endast några kg, men en viktökning på fem-tio kg är inte alls omöjligt.
Jag har gått upp fyra kg sedan dess.
Men det är inget som fått mig att sluta leva och glädjas över allt gott i livet. Jag har t.e.x. denna jul ätit precis så mycket godis och gott som vanligt och jag kan intyga att jag har njutit med gott samvete.
Samtidigt har jag nu varit utan socker i en vecka och två dagar, eftersom jag mår så bra av att hålla bort socker i kosten och för att jag måste få ett stopp på det överdrivna julgottsätandet. Jag är liksom on eller off, finns knappt något där emellan. Så nu efter magsjukan tyckte jag att det passade fint med att inleda mitt sockerstopp.
Min hy mår bättre när jag lämnar bort allt socker, likaså min mage och mina tarmar och jag känner mig alltid så mycket piggare. Och jo om jag orkar fortsätta att hålla bort sockret (bara inte fastlagstisdagen skulle komma så snabbt😋) så går jag alltid ner några kg. Det skulle ju bli så mycket billigare, när jag inte skulle behöva köpa nya kläder.
Att hitta rätt balans är en otroligt svår balans😊.
VAR SNÄLL MOT DIG SJÄLV
Men kära vänner i vår kroppsfixerade värld bör vi vara snälla mot oss själva och snälla mot varann. Känner jag för att ta en bulle till kaffet varje dag och mår bra av det och kanske har några extra kilon (enligt experterna) då må det få vara så.
Eller är jag en som tränar regelbundet och äter hälsosamt och mår bra av det, ja då må det få vara så.
 |
| Här, en något lättare jag när jag tränade flera gånger/dag (under ryggrehabiliteringen i oktober 2016 i Härmä😉). |
Är jag en som lider av min stora näsa, för långa kropp, för utstående öron, åderbråck eller whatever, ja då behöver jag verkligen få uppmuntran för att klara av att leva i denna hårda värld där det perfekta skall vara perfekt.
Vad är perfekt egentligen? Är inte Guds skapelse perfekt? Är det inte insidan/hjärtat som är det viktigaste? Och ordet perfekt, betyder ju så olika saker för oss människor.
Så visst har vi mycket att jobba på både med vår egen attityd och med vår hårda världs attityd.
Och visst behöver vi alla få uppmuntran och alla får vi bli bättre på att sprida kärleksfulla komplimanger där vi går fram, till alla vi möter.
TILL DIG, KVINNAN MED ÅDERBRÅCK (om du läser detta).
Du är så fin, för Gud har skapat dig och Han gör bara fina människor. När Han ser på dig ser Han en vacker kvinna i sina bästa år, med en vacker kropp som naturligtvis har sina spår av livet och de små liven 💗. Han ser in i ditt hjärta och Han ler, för Han vet att du har hjärtat på det rätta stället. Han säger också: VAR INTE RÄDD, FÖR JAG ÄR MED DIG, ÄNGSLAS INTE, JAG ÄR DIN GUD. JAG GER DIG STYRKA OCH HJÄLPER DIG, STÖDER OCH RÄDDAR DIG MED MIN HAND (Jesaja 41:10).
OCH NÅGRA ORD FRÅN MIG
När jag ser på dig kan jag delvis känna din smärta, den smärta som kommer från att ens kropp är sårad och skadad. Den smärta och vånda som kommer med rädslan för att våga visa upp sin kropp på ett naturligt sätt (jag tänker då på min sönderkliade, blodiga hy, som gjorde att jag helst inte ville gå i bikinie på en allmän badplats).
Men du, jag hade aldrig lagt märke till dina ben innan du berättade om dem. Jag hade aldrig funderat över varför du helst använder långa kjolar och byxor. Och visst har jag även sett dig i kort kjol, men aldrig lagt märke till några åderbråck.
Och du, jag känner flera som fått sina besvärliga åderbråck opererade, jag tror att du skulle få den chansen (inte behöva gå privat) om du vill och vågar ta den. Det kan vi komma överens om att be för, om du vill?
Och till sist, när jag ser dig ser jag en vacker kvinna, som alltid har ett leende på sina läppar och ett vänligt ord att ge. Du är den som alltid går klädd så vackert, du får liksom till det, färgkombinationer, smycken och andra detaljer som man lägger märke till.
Du är faktiskt en kvinna som man ser, men aldrig att jag har sett dina såriga, ömma ben innan du berättade så öppet och ärligt om din smärta, om den kamp som du bär varje dag.
Den kampen vill jag gärna vara med och be för, om du vill?
VAD ÄR DIN KAMP?
Vad är just din kamp, vad bråttas du med varje dag? Är det omgivningens attityder och kanske kommentarer eller är det dina egna tankar som du har svårt att styra.
Mitt råd till dig, tala med någon, dela med dig av din smärta så blir den lättare att bära.
Och lämna din kamp till Jesus, Han finns där för dig och vill hjälpa dig. Och när det kommer stunder eller dagar när du inte orkar, då bär Han dig.
ALLA HAR VI VÅR EGEN KAMP ATT KÄMPA, MEN JESUS HAR ALDRIG SAGT ATT VI MÅSTE KÄMPA ENSAM, HAN ÄR MED.
JESUS OM NÅGON VET VAD DET BETYDER ATT KÄMPA, HAN KÄMPADE PÅ KORSET, NAKEN, SÅRAD, I OLIDLIGA SMÄRTOR, UTTORKAD, ÅNGESTFYLLD OCH HAN KÄNDE SIG ENSAM OCH ÖVERGIVEN, ÄVEN OM GUD FANNS DÄR VID HANS SIDA.
JESUS ÄR DEN ENDE SOM HELT VET VAD DIN KAMP INNEBÄR. TA MED HONOM I DIN KAMP SÅ BLIR DITT LIV LÄTTARE OCH FÖRVANDLAT.
Filmtips ifall du behöver få uppmuntran när det gäller att be och att få bönesvar. Denna film är så bra så man kan se den om och om igen.
DÄRFÖR GER VI INTE UPP. ÄVEN OM VÅR YTTRE MÄNNISKA BRYTS NER, FÖRNYAS VÅR INRE MÄNISKA DAG FÖR DAG (2 Korintierbrevet 4:16).
BEKYMRA ER INTE FÖR ERT LIV, VAD NI SKA ÄTA ELLER DRICKA, ELLER FÖR ER KROPP, VAD NI SKA KLÄ ER MED. ÄR INTE LIVET MER ÄN MATEN OCH KROPPEN MER ÄN KLÄDERNA? (Matteusevangeliet 6:25).
NEJ, SÖK FÖRST GUD RIKE OCH HANS RÄTTFÄRDIGHET, SÅ SKA NI FÅ ALLT DET ANDRA OCKSÅ (Matteusevangeliet 6.33).
OM TVÅ AV ER HÄR PÅ JORDEN KOMMER ÖVERENS OM ATT BE OM NÅGOT, VAD DET ÄN ÄR, SÅ SKA DE FÅ DET AV MIN FAR I HIMLEN. FÖR DÄR TVÅ ELLER TRE ÄR SAMLADE I MITT NAMN, DÄR ÄR JAG MITT IBLAND DEM (Matteusevangeliet 18:19-20).
OCH ANPASSA ER INTE EFTER DEN HÄR VÄRLDEN, UTAN LÅT ER FÖRVANDLAS GENOM FÖRNYELSEN AV ERT SINNE SÅ ATT NI KAN PRÖVA VAD SOM ÄR GUDS VILJA: DET SOM ÄR GOTT OCH FULLKOMLIGT OCH BEHAGAR HONOM (Romarbrevet 12:2).
Kommentarer
Skicka en kommentar