EFTER EN LÅNG OCH SKÖN SOMMAR KOM "DAGEN".

I går startade Mikael och jag hemifrån kl.7, vi hämtade upp mina föräldrar och körde till Vasa (ca 100 km härifrån).

Nu hade dagen kommit när Mikael skulle stiga på färjan, åka till Umeå och inleda sitt andra år vid Umeå universitet, där han studerar "statistik".

Det var otroligt svårt igen att säga hej då, jag kramade honom flera gånger och pussade honom på kinden (ja jag pussar mina barn ännu, och de tycks stå ut med det).

Och jag fick t.o.m ta bilder på honom, och sätta dem här (inte illa alls).

Och en sista bild när han gick upp för trappan till incheckningen, denna lugna morgon.

Båten lyckades jag inte få någon bra bild på där den stod i hamnen med alla möjliga bilar och tankbilar framför.

Mikael gick så ombord på färjan och vi åkte vidare.


VASA CENTRALSJUKHUS
Nästa anhalt blev centralsjukhuset.
Denna gång fick vi köra några varv innan vi hittade en perfekt parkering.

Tog några vackra bilder där utanför, i solskenet.

Det var min far som skulle på läkarbesök.

Vi var ju rätt tidiga så vi satte oss i kafeterian. Denna gång hittade även jag ett som annat som var mjölkfritt.

Medan pappa väntade på läkaren satt vi alla och fördrev tiden i väntrummet. Mamma hittade ett korsord som hon började fylla i. Pappa hittade sudoko som han började knåpa med och deras yngsta dotter (läs jag) läste bloggar.

Sen fick han det allra bästa beskedet, att allt såg bra ut, alla värden var bra. Läkaren var t.o.m förvånad över att alla värden och röntgen var så bra i hans ålder. I denna ålder brukar man tydligen kunna hitta både det ena och andra på röntgenplåtar.

En glad trio tågade sedan ut från sjukhuset och jag var inte ensam om att tacka Gud.



PÅ LOPPIS
Sen fick mina föräldrar följa med till loppis.
De gick igenom hela stora utrymmet med massor av bord på rekord tid😊👍. Jag tog det också på rekordtid, på ca 20 min, de var dock snabbare. Kan tillägga att i vanliga fall brukar det ta ca 2h för mig att gå igenom detta loppis, men då brukar jag ju förstås också ta några varv till provrummet.

Tog en bild.

Jag fyndade en fin vit lykta och en blomlåda gjord av likadan plastrotting som vi har utebord,soffa och stolar av, det blev sammanlagt 6 euro.

Lyktan (den stora vita) fick följa med ut hit till villan nu ikväll och den lyser fint på terassen.

LUNCH
Sen var det nog dags att få något i magen. Jag fick välja plats och jag
valde ABC och deras buffebord. Av allt de bjöd på kunde jag äta ärtsoppan, rågbrödet och ett som annat från salladsbordet, men det gick riktigt bra. Jan skickade ett "HI HI" åt mig, han skulle tydligen inte åkt på restaurang för att äta ärtsoppa😉. Men jag kan lova att den var god. Också tog jag en kaffe till efterrätt.

Mamma och pappa åt potatis med kåldolmar och ungskorv. Och pannkaka med sylt och grädde till efterrätt👍😋.

Efter lunchen blev det dags för shopping, i vanliga butiker😉. Och eftersom jag hade valt matstället precis vid ett köpcenter och med många andra butiker runtomkring så hade vi ett stort utbud.

Efter några timmars shoppande styrde vi färden hemåt efter en trevlig, fin och välsignad dag.

FÖRÄLDRAMÖTE

Jag hann sen vara hemma i ett par timmar förrän Jan och jag cyklade iväg till gymnasiet på föräldramöte.

Här en bild från Matildas hemklassrum. Strengbergs klockan syns så ståtlig utanför.

Det var ett bra föräldramöte, och det kändes ändå rätt vant med både det ena och det andra, eftersom det ju inte är allt för länge sedan pojkarna gick där. 

SPOTLIGHT

Jag går lite bakvänt igenom de senaste dagarnas händelser. Så nu kommer jag fram till onsdagskvällen när det var Spotlight här i staden. En kväll som är kulturen och handelns kväll/natt.

Det blev nästan så att vi inte alls kom oss iväg, för Hugo mådde inte bra (han hade varit till veterinären och var lite drogad och svag i benen ännu. Veterinärbesöket skall jag alldeles snart skriva om). Men kära svärföräldrarna kom och höll ett öga på honom så vi kunde traska iväg en stund.

Vädret var toppen, varmt och skönt och många människor hade valt att komma ut på stan denna kväll.

Jan hade två viktiga programpunkter han inte ville missa. Det första var starten för After Eight RUN, som startade 20:01 och sen var det att gå till butiken var man fick 30% på ett plagg och inhandla ett par nya byxor (och vet ni det är något som händer väldigt sällan i min mans liv, så det var bara att hänga på😉). Och tro det eller ej men en frus inflytande är väldigt bra, ibland, det blev hela två byxor och en kavaj. Och billigt och bra dessutom, endast 69 euro för allt, det gillade min man, och jag också.

Vi firade efteråt med att gå på cafe.

Sen började vi traska hemåt, vi träffade några bekanta på hemvägen som vi stannade och pratade med och vi såg också ett som annat intressant längs vägen.

Här var det djungeltema (dessa bilder från när vi kom).

ONSDAGENS VETERINÄR BESÖK

Också skall jag som sist berätta om vilken bra och förstående veterinär vi har, som är så kunnig och hjälpsam.

Klockan 10 i onsdags var vi på plats och Hugo fick sin första lugnande spruta genast vi kom in. Som vanligt behövdes det fler för att han skulle vara helt borta, inte sövd men dock lika borta, enligt mig.

Orsaken att vi kom var från första början att han skulle få sina vaccinationer. Men när vi ändå skulle köra så pass långt hade jag passat på att beställa ett som annat också.

Tänderna som igen börjat få tandsten blev putsade, något som går både snabbare och enklare bara det inte fått ta fast så hårt.

Före (har inte tagit någon efterbild).

Här blir han putsad, och han är helt borta (tur det👍).

När vi senast var på tandputs hade jag veterinären att samtidigt kolla Hugos hals eftersom han hostar, kliar och smackar med munnen så ofta, det visade sig att hans halsmandlar var röda vilket visade på en inflammation och han fick medicin.
Nu bad jag henne att igen kolla halsen eftersom han håller på likadant. Och mycket riktigt även nu hade han röda halsmandlar så det blev först en antibiotikaspruta (tror jag att det var) och sen fick han ett smärtstillande och anttiinflammatoriskt läkemedel i flytande form som vi skall ge 2ggr/dag i 10 dagar, lika som han åt senast (då trodde jag tydligen att det var antibiotika). Stackars lilla Hugo har haft ont i halsen, vem vet hur länge.

Senast då han fick denna medicin började han äta själv, men endast ett par gånger, sen var det stopp igen.

Veterinären sa att när vi kommer nästa gång, ifall halsmandlarna är likadana då opererar hon bort dem. Och vet ni det är faktiskt något jag hoppas på för jag tror att han har kronisk inflammation i dem och det är något som kan göra att hunden inte äter. Här ringer verkligen en klocka, eller hur? Skulle vara verkligt skönt att få en ordentlig förklaring på Hugos ointresse för mat.

Så vi får följa med situationen.

Klorna blev sen klippta och öronen blev putsade från hår.

Vi disskuterade hans otroligt känsliga mage/tarm. Vi fick nu något som vi kan ge när sådana dagar kommer när han absolut inte vill äta någonting. Hon påstod att han kommer att slicka i sig detta (medicinen finns i en sorts spruta i den långa lådan på bilden), vi får väl se.

På Loxicom står det "för katt", men samma produkt används även för hundar.

Till sist funderade vi på Hugos ensamhetsträningen.
För det första, om en hund som Hugo (som aldrig lärt sig att vara ensam) har ont vill han/kan han absolut inte vara ensam. Sen tyckte hon att vi tränat bra även fast Hugo endast klarar typ en timme ensam. Men det att vi kommit så långt att han kan lämna ensam när vi far ut genom dörren och intressera sig för sin godis istället för att skälla i panik och bita oss (mig) i kläderna, det är ett stort framsteg.
Och när man kommit så långt kan man börja pröva med lugnande preparat, som skall göra att han blir lite sömnig och hoppeligen vågar lägga sig ner, slappna av och börja sova.
Hon beställde efter medicinen så troligtvis kommer vi att få den nästa vecka.

Så här såg det ut när jag körde hem med en trött Hugo, som nog hade fått sin uppvakningsspruta, men ändå tog det nog över ett dygn innan han piggnade helt till.

Även idag har han mest sovit, men han blir troligtvis också trött av medicinen.

I onsdags när vi kom hem från veterinärbesöket och Hugo behövde få vila och vakna till sig i egen takt satte jag igång med bullbak.

Jag visste att barnen väntade på mammas bullar, för de är alltid godast.

Det blev 60 stycken.

Mikael valde ut 10 stycken, de största och finaste och packade sin bullpåse att ta med till Sverige.

Alla de övriga är redan uppätna😊👍.

DAGAR KOMMER

Alltid ligger det dagar framför oss, dagar som vi inte tänker så speciellt mycket på, de liksom bara kommer och går.
Men ibland ligger det dagar framför som vi endera väntar på eller oroar oss för.

I går var det både en förväntansdag men även en orosdag, som slutade alldeles fint.

I dag är det en saknadens dag, jag saknar Mikael och jag har också redan börjat sakna Mattias som åker till sin studieort på söndag. Jag liksom förbereder mig mentalt för att orka den dagen, så jag tar ut lite redan idag så kanske det finns mindre saknad kvar sen😉.

MEN vilken tur att vi människor inte behöver hålla koll på dagar, även om vi gör det. Det är Herren som har alla och allt i sina händer. Alltså fatta, det om något är stort.

TACK JESUS ATT DU HÅLLER HELA VÄRLDEN I DIN HAND OCH FÖR ATT DU HAR KOLL PÅ VARJE DAG OCH STUND. DU ÄR DEN SOM LEDER OSS ELLER OM SÅ BEHÖVS BÄR DU OSS GENOM VARJE DAG. 

Avslutar med en gammal inspelning från 1999 med den välskända sången "HAN HÅLLER HELA VÄRLDEN I SIN HAND".

VARJE HUS ÄR BYGGT AV NÅGON, MEN GUD ÄR DEN SOM HAR BYGGT ALLT (Hebreerbrevet 3:4).

MEN VÄLSIGNAD ÄR DEN SOM LITAR TILL HERREN OCH HAR HERREN TILL SIN TRYGGHET (Jeremia 17:7).

OCH HERREN SKA ALLTID LEDA DIG, HAN SKA MÄTTA DIG I ÖDEMARKEN OCH GE STYRKA ÅT BENEN I DIN KROPP. DU SKA VARA SOM EN VATTENRIK TRÄDGÅRD OCH LIKNA EN KÄLLA VARS VATTEN ALDRIG SINAR (Jesaja 58:11).