SÅ LÄNGE VI KAN

I dag på morgonpromenaden träffade vi på en äldre man som vi ser rätt ofta. Han är 86 år och just denna morgon i -17 grader kom han raskt promenerande.
Jag konstaterade: du tycks vara ute i alla väder. Jo sa han och nu är jag på väg till gymmet. Och då hade han ca 1km till gymmet, så en snabb promenad blev en bra uppvärmning innan han började träna.

Om jag får leva och blir så gammal så önskar jag också vid 86 års ålder att jag kan säga en kall morgon när vinden biter i både kind och näsa att jag är inte endast ut på promenad utan nu är jag påväg till gymmet😊.


SÅ LÄNGE VI KAN
Och visst mår vi så mycket bättre i våra kroppar och knoppar bara vi är ute och rör på oss i dags ljuset och friska luften.
Och tränar vi våra muskler så mår vi ännu bättre och klarar av små halkolyckor, skador m.m.

De senaste åren har jag fått ryggskott av att ex. halka och liksom knycka till i kroppen, just på grund av att mina stödjande muskler inte varit i skick.
Så det är dem jag tränar nu.

I går var jag till fysioterapeuten för uppföljning och nästa gång blir om en månad.
Hon var nöjd med mina resultat, men allra nöjdast är ju jag själv.
Jag kan intyga att min rygg inte är i det bästa skick och att den lisom fått vara i det läget i flera år, så inte så konstigt att det tar och kommer att ta tid innan den blir bra.
Och som de sa på fysiatriska polikliniken: de kan inte lova att jag slipper all smärta men nog att det kommer att bli bättre👍.

Men jag har målet högt, jag vill och ska bli helt bra. Jag har inte målet så högt så att jag blir helt besviken om min rygg inte blir helt bra, men jag har målet högt så att jag ska fortsätta att träna så länge jag kan. För allt hänger ju på det SÅ LÄNGE VI KAN BORDE VI JU SKÖTA OM VÅRA KROPPAR . 

Så om du är där jag var en gång, när du har lite sjukt här och där och är lite spänd i någon muskel GÖR NÅGOT ÅT DET. Gå inte och vänta och tro att det nog ger sig med tiden. Det kan bli mycket värre och sen är det inget en gångs besök till massör som hjälper.

Så länge vi kan själv stiga upp ur sängen varje morgon, gå och sitta så borde vi vara så tacksamma för den gåvan att vi månar om att sköta om vår kropp så den kan fortsätta med det.

Allt vi slutar att göra, kommer inte tillbaka av sig självt, det behöver liksom hållas igång.
Som att släppa ner för en backe i skidspåret.

Eller att åka skylift och skrapa och måla huset😉.

NÅGON SOM HEJAR PÅ
Jag slutade att sitta längre stunder för att min rygg inte höll, för att ryggen började/börjar värka (diskutbuktningen), vänstra benet börjar värka och småningom domnar det bort.

Istället har jag stigit upp, rört på mig och böjt ryggen bakåt vilket hjälpt. MEN det är ju bara akuthjälp för stunden. Och naturligtvis är det ju toppen att det hjälper. MEN problemet har ju inte försvunnit. 

Och visst har jag tränat och hållit igång (mest genom promenader) det har resulterat i att jag har bra kondition (enligt experterna), men de svaga musklerna som behövdes byggas upp det har jag inte lyckats med. Ibland har jag lyckats en tid men så har jag gett upp när det börjat värka på något annat ställe.


Här en bild från ryggrehabiliteringen i Härmä, som var bra och då var jag igång igen. 
Övningarna var främst för min nedre rygg och jag kan intyga ett den blev mycket bättre. 
Men så småningom började det bråka uppe i ryggen, vilket visade sig att jag även hade fått en diskutbuktning där.
Så det tycks ju inte vara helt enkelt att träna på egen hand.

MEN nu har jag de som stöttar mig, hejar på mig och följer med min resa till en frisk(are) rygg.

I går när jag kom fick jag ex berätta att min vänstra arm blivit styv och sjuk efter mina övningar. Så fysioterapeuten masserade den, behandlade den och gav mig ännu en övning för det problemet.
Så nu kan jag fortsätta med min träning.


ATT VARA LYHÖRD
Det roliga mitt i det tråkiga med att ha en trasiga rygg är att jag fick en bok till julklapp av min äldsta syster, som handlar om en man med liknande bekymmer.
Maria hade ingen aning om att den boken även handlade om ryggproblem.

Hon valde boken för att hon vet att jag gillar biografier. Detta är en självbiografi om en pastor vars hjärta brinner för flyktingar.

Ursäkta Bengt om jag säger det men ser man på pärmen så ser den inte så intressant ut. Men den är riktigt bra och den är även väldigt lättläst.

Och jag får instämma i Bengts ord: Min svaghet har aldrig hindrat Gud. 
För när jag låter Gud leda mig, frågar Honom vad Han vill att jag ska göra, säga eller vart Han vill att jag ska gå, lyder jag då, ja då går det fint. Går jag min egen väg ja då har det inte gått så bra.

Och när jag är svag, då ger Jesus precis den kraft jag behöver för det tillfället. Han vill att vi ska vara beroende av Honom. Han vill inte att vi ska behöva kämpa på i detta liv och klara av allt och alla helt själva. Han vill vara med, inte bara på ett hörn, utan helatiden.

Vi behöver alla lära oss att vara lyhörda för Herrens röst.
Min syster Maria var lyhörd när hon valde just denna bok, som Gud ledde henne till. 
Hon letade biografier och det finns otaliga men hon valde just denna, som var precis vad jag behövde. 
Att få läsa om någon annan som burit och bär på ryggsmärta, som fått hjälp som lindrar och som får den bästa supporten från Jesus, det är befriande och uppbyggande.

Tack Maria. Och Tack Jesus att du leder där vi går bedjande fram.

STANNA TILL 
Önskar dig som läser en fortsatt fin och solig dag😊. 

Ta en skön solig promenad, om du har möjlighet.

Och sen när du kommer in: Sätt dig en stund och lägg undan allt vad telefoner och plattor heter. Bara sitt och lyssna vad Herren vill säga till dig idag. 
Får du en tanke, en känsla, ett bibelord, en sång, en bild, en syn eller något annat, be över det och du kommer att få känna om det är från Herren eller om det bara var dina egna tankar som rusade runt när du äntligen valde att stanna till.

LYCKA TILL

PS. Nu ska jag ta mig en god smörgås med mycket smör på. För jag har medan jag bloggat även bakat bröd, idag igen.
Denna gång använde jag färsk jäst istället för torr jäst, så nu hoppas jag att det blev ännu bättre. Smaken var det inget fel på senast, men de var lite smuliga.

MEN HAN SVARADE: "MIN NÅD ÄR ALLT DU BEHÖVER". JA, I SVAGHETEN BLIR KRAFTEN STÖRST (2 Korintierbrevet 12:9a).

TY NÄR JAG ÄR SVAG, DÅ ÄR JAG STARK  (för då blir jag stark av Kristi kraft som han ger till alla sina barn), (2 Korintierbrevet 12: 10b).

ALLA ÄR NI GUDS BARN GENOM TRON PÅ KRISTUS JESUS (Galaterbrevet 3:26).

OM NÅGON AV ER BRISTER I VISHET SKA HAN BE TILL GUD, SOM GER ÅT ALLA VILLIGT OCH UTAN ATT KRITISERA, OCH HAN SKA FÅ. MEN HAN SKA BE I TRO, UTAN ATT TVIVLA (Jakobsbrevet 1:5-6a).

MÅ HAN SOM ÄR FRIDENS HERRE ALLTID OCH PÅ ALLA SÄTT GE ER SIN FRID (2 Tessalonikerbrevet 3:16).