HEJ FRÅN SKOGEN

I kväll har vi hälsat på mamma och pappa på deras 58 - åriga bröllopsdag. Vi hade Skorpans goda kanelbullar med.

Min syster Ulrica och hennes man Håkan har också bröllopsdag, de firar silverbröllop.

Efter bullbesöket hos mina föräldrars åkte vi hit där vi nu är.

 

I kväll bloggar jag från skogen. Klockan visar 20:00 och jag sitter i bilen med Hugo för att undvika alla äckliga älgflugor på utsidan. Utsikten ser ut så här. 

Min man röjer i skogen, jag tror han stortrivs, trots älgflugorna.

Vanligtvis brukar man undvika att jobba i skogen denna tid när älgflugorna finns. Men Jan bryr sig inte om dem. Han har inte ännu fått så många på sig.

Pappa berättade att en gång hade han ca 70 älgflugor på sig och mamma ca 40 när de kom från skogen. 

Ni kanske förstår varför jag håller mig i bilen.

Igår när Jan också var hit hade han blivit stucken av två jordgetingar. Ett stick i nacken och ett i halsen. TACK GODE GUD SÅ REAGERADE HAN INTE PÅ DEM.

Idag har jag promenerat med Hugo, njutit av det fina vädret samt börjat städa hushållet efter en städfri sommar. 

Jag som hade bestämt att inte städa idag, men så blir det ofta för mig att tycker jag att jag verkligen måste städa ja då  orkar jag inte, men om jag istället tänker; idag skall jag bara göra vad jag vill, ja då plötsligt smyger städivern sig på.

Jag pausade en stund på utsidan, det var varmt så länge solen tittade fram.

Jag gjorde nypotatis från eget land och ugnslax till middag. När vi hade ätit några tuggor säger Matilda: Men den här fisken smakar ju konstig, som om den skulle vara sur. 

Och genast försvann matlusten och ingen ville äta laxen, inte jag heller. Det var bara Matilda och jag som hade hunnit äta av den.

Jag hade kryddat med b.l.a citronpeppar och jag tror att det var den som smakade sur. 

Men jag hade nog hunnit reagera på att det inte var en sån där lax med riktigt god fisksmak, så även jag hade hunnit tänka att den inte smakade helt ok men inte tänkte jag att den var sur.

Så nu ber vi att vi inte får matförgiftning.

Nu åker vi hem från skogen och jag skall avsluta mitt bloggande.

LÅT INTE ERA HJÄRTAN OROAS (Johannesevangeliet 14:1).