DET ENDA

I vår hade vi ett enda äppelblom i vårt äppelträd och igår plockade jag det enda äpplet vi fått.

Inte vet jag varför vi bara fått ett enda. Kanske denna äppelsort har år med mindre skörd? Kanske det inte fått tillräckligt med kärleksfull omvårdnad? Jag skall fråga trädgårdsmästaren när jag träffar henne.

Och jag kom nu att tänka på följande psalm som också handlar om "det enda" men om något mycket värdefullare. 

I dag har jag varit ledig och skulle kunna titulera mig "tvätterska". Jag har tvättat, sorterat, hängt och vikit så jag kommer säkert att drömma om tvätt i natt. Hela huset (vi har ju ett litet hus) är full av tvätt, smuts tvätt, tvätt på tork och tvätt som skall vikas. Imorgon börjar skolan så nu röjer jag tvätt (första steget att få huset i skick).

Och Hugo har jag kämpat på med de senaste dagarna och försökt få bort de två sista fästingarna. I morse fick jag den ena så nu återstår den under magen, intill hans snopp. Där på detta känsliga och ömtåliga ställe sitter en fästing och runt omkring har det börjat bli rött och irriterat.

Där är den (ordentligt förstorad) inborrad i hans hud... så äckligt.

Hugo är tack och lov inte så jätte irriterad på den, men han kan slicka den ibland.

Mest är han sig själv, glad och busig (så länge jag inte försöker dra bort den).

En nyduschad och busig Hugo (med 1/6 fästingar ännu kvar).

Den fästing som han hade riktigt i armhålan var också knepig att få bort och där hade huden också blivit röd och irriterad men det försvann på en dag efter att jag fick bort den och duschade honom strax efteråt.

KÄRE JESUS NU BER VI ATT VI SKALL FÅ BORT DEN ENDA SOM FINNS KVAR, DEN SISTA ÄCKLIGA FÄSTINGEN, OCH GÄRNA ÄNNU IKVÄLL.

BE, OCH NI SKA FÅ ...... FÖR VAR OCH EN SOM BER HAN FÅR (Matteusevangeliet 7:7a, 8a).