HUGO 4 ÅR

Vår guldklimp Hugo fyller 4 år idag.

Här kommer lite uppdatering till er som speciellt frågar nu som då hur det går för vår Hugo med b.l.a ensamhetsträning m.m.


FIRAT PÅ HUGOS VIS
Vi har inte firat honom men jag sa gratulerar och gav honom en lång kram imorse😊, för honom betydde det säkert det samma som varje morgon, morgongos.
Och han har fått vara på skogspromenad i Fäboda, som han så älskar.

Det regnade så vi hade västen på honom, för han gillar inte att bli våt och kall och inte var det varmt idag heller. Men Hugo trivdes, där fanns mycket att snusa på och han fick springa, hoppa och balansera.

TÅRTA
Det blev ingen födelsedagstårta för Hugo, men för oss som gillar att fira😉. Efter skogspromenaden blev det inhandlat bakelser.
Denna "oreokaka" på bilden är helt mjölkfri, dock inte sockerfri, men otroligt god.

MAGBEKYMMER
Hugos mage har krånglat i flera år, men nu börjar vi hoppeligen se ett slut på det.
Vi har varit flera varv till veterinären, han har blivit undersökt och de har tagit massor av prover, och vi har fått pröva på det ena och det andra. Det har blivit bättre och sen sämre igen, sällan har han varit helt bra i magen.

I ett års tid har vi kört med en strikt diet, så strikt det nu går för han lyckas ju hitta smulor lite här och där.
Hugo har t.e.x. väldigt sällan varit hungrig och ännu sällan snål, inte velat ha vår mat eller ätit upp vad han hittat på golvet, men nu är det andra bullar.

Han har inte velat ha sin egen mat, han har liksom aldrig blivit hungrig, vi har fått lirka och mata i honom. Har han inte ätit har han blivit illamående, olustig och kastat upp.

Nu efter ett års tid med laktosfri, glutenfri och endast kokt mat, kyckling och fisk så har hans bubbliga mage lugnat ner sig.
Den senaste tiden har han inte börjat må illa och kräkts även om han inte ätit på länge.
Förrut hade vi fullt upp att få i honom mat en gång/dag. Nu äter han åtminnstone 2ggr/dag.

Nu är han ofta snål och vill ha av vår mat, äter nästan allt han hittar på golvet och han älskar franska potatis😊, vilka han får smaka ibland.

Men Hugo har blivit så van vid att vi matar honom så fortfarande äter han väldigt sällan själv, det är precis som om han tror att han inte får röra maten om vi inte bjuder den från vår hand. Så vi har en hel del att jobba på ännu, men ett steg i taget.

De gånger Hugo ätit helt själv, ja de är inte många.

Vi hoppas, tror och ber att hans mage skall bli helt bra och aldrig mera bli vad den varit. Alla hundar har ju dålig mage någongång men inte varje dag, som Hugo haft.


ÄLSKADE LILLA HUGO
Han saknade dagbarnen något otroligt när jag för ca ett år sedan slutade som dagmamma. Han väntade på dem varje morgon, vid minsta ljud sprang han till dörren med viftande svans och inväntade en eller flera småttingar.
Varje barn som gick förbi på vägen sprang han fram till med viftande svans och ville att de skulle komma in på gården.
Nu har han vant sig och börjat njuta av lugnet och stillheten, han liksom drar sig undan ibland om vi har gäster ifall det blir för mycket ljud. Men fortfarande gillar han bäst att få vara mitt i centrum, i någons famn eller riktigt intill.

Han har fått lära sig att jag flera gånger/vecka säger: nu far mamma till jobbet och Matilda kommer sen (efter skolan), han skäller inte längre utan finner sig i situationen, helt otroligt.

Så här ser det ut när jag lämnat honom, han sätter sig i fönstret och inväntar Matilda.Vi har ju en kamera på honom, denna bild är tagen med den.

Men han vill inte vara ensam länge. Går det över en timme då blir det liv, men vi tränar att ensamhetstiden ska bli längre och längre.
Ibland lägger han sig ner korta stunder, de stunderna ber vi att ska bli längre och längre, att han ska bli så lugn och trygg att han tillåter sig att sova när han är ensam hemma.


För snart fyra år sedan såg det ut så här när vi hämtade hem Hugo som då var ca 8 eller 9 veckor gammal, och Matilda var 12 år. Hugo var hennes försenade födelsedagspresent 😊💗.

En riktig sötnos var han redan då😉.

GILLAR ATT MYSA
Han gillar att gosa, mysa och busa. Och att bara få ligga ute i den varma solen, få vara med och kolla in den fina utsikten, det gillar han.

Att leka med bollen eller en vante är allra bäst. Och att få springa kring på en stor gräsmatta det är helt fantastiskt, tycker Hugo.

ÖVERLYCKLIG NÄR DU STIGER IN GENOM DÖRREN
Jag vågar knappt tänka på den dag när Hugo inte finns hos oss längre. Han är ju en familjemedlem, han liksom hör hit nu. Och han är så älskad av oss alla.
Han är den som alltid är glad när man kommer hem, ja han är helt enkelt överlycklig, det är fest varje gång någon han älskar stiger in genom dörren😊.

Det gäller att knipa ihop läpparna när han sätter igång, annars kan man lätt få en tungkyss.

Han sover med oss i sängen (med grisörat intill), men blir det för varmt går han ut i vardagsrummet och lägger sig på golvet.

Vår sötis som har gosat ner sig i täcket.

Jag gillar texten på skylten " Ett hem utan en hund är bara ett hus", den säger en hel del hur det är att ha ett sällskapsdjur som verkligen är älskad och älskar.

Senast nu ikväll blev Hugo full av glädje igen när ytterdörren öppnades och fammo och faffa steg in, då var det fest igen👍😊💗.

Vet du om att även du har någon som är överlycklig över dig? Att det finns någon som tycker att det är fest varje gång du hälsar på.
Det är Jesus. Han blir så glad när du stiger in i Hans närvaro, när du vill prata med Honom och tillbringa tid med Honom. Han älskar dig, och han bara väntar på att du ska öppna din dörr, ditt hjärtas dörr så även Han får komma och hälsa på dig.

Låt Jesus få stiga in genom ditt hjärtas dörr, eller stig du in i Hans närhet, båda tillvägagångs sättena innebär ett förändrat liv för dig👍😊💗.


MEDAN DE TALADE OM DETTA, STOD JESUS SJÄLV MITT IBLAND DEM OCH SADE TILL DEM "FRID VARE MED ER" (Lukasevangeliet 24:36).

HERREN ÄR MIN STYRKA OCH MIN SKÖLD, PÅ HONOM FÖRTRÖSTAR MITT HJÄRTA. JAG FICK HJÄLP OCH MITT HJÄRTA GLÄDER SIG. JAG VILL TACKA HONOM MED MIN SÅNG (Psaltaren 28:7).

BÅDE MÄNNISKOR OCH DJUR RÄDDAR DU HERRE (Psaltaren 36:7b).