TROENDEDOP
Senaste söndag fick vi klä upp oss (som äldre människor säger), alltså göra oss fina för fest.
Vi har fått förtroendet att vara faddrar till fem barn, vilka nu är tonåringar eller unga vuxna.
En av dem är David, vars familj numera tillhör Elim, Pingstförsamlingen.
Och senaste söndag fick vi vare med om en festdag när David (jag citerar hans mammas beskrivande ord) valde att ta personligt ställningstagande för Jesus, bekräfta sin tro och överlåta sitt liv till Jesus genom troendedop.
Det var en fin dag både i kyrkan och i hemmet. Vi gläds med dig David😊💗.
Nu kanske någon undrar vad vi som lutheraner tycker när ett av de barn som vi fått glädjen att bli faddrar till när han som baby blev döpt nu har valt att byta församling och döpa sig "igen".
Vi är bara så otroligt glada för Davids skull, att han valt att följa Jesus.
Det är Jesu röst han skall lyssna till, inte till människors. När Jesus kallar ska vi följa, alltid och det är precis vad David gjort.
Fortsätt att följa Jesus, dit Han leder dig.
JESUS DET VIKTIGASTE
Det viktigaste är inte till vilken församling vi hör, det viktiga är att vi personligen tagit emot Jesus kristus. Och jag vet att Herren kallar oss på olika sätt, leder oss till olika församlingar och ger oss olika uppgifter.
Jag vet att där Herren ställer oss där ska vi vara och där ska vi stanna om Han inte kallar oss vidare till nya uppgifter eller t.o.m till en ny församling. Här handlar det inte om vad jag beslutar mig för utan om vart Herren leder mig.
Och en gång faddrar alltid faddrar, så sa vi till David och hans föräldrar, vi står kvar i den uppgiften.
Det är samme Jesus/ Gud och Helige Ande som vi tillber och tjänar, vilken församling vi tillhör spelar ingen roll bara det är Jesus och endast Jesus som är vår Herre.
Jag tror att Gud i sin himmel ibland skrattar åt oss människor som tycker och tänker än det ena och det andra när bara en sak är viktig, att vi tagit emot Jesus som vår personliga Frälsare.
Jag tror samtidigt att Gud vet att vi människor behöver flera kristna församlingar så att var och en av oss hittar ett hem där vi känner oss hemma.
MIN/VÅR FÖRSAMLING
Min församling är Jakobstads svenska församling, där känner jag mig hemma och speciellt i Fokus gemenskapen.
I kväll har vi haft familjefest, sista gången inför sommaruppehållet.
Vi hade en fartfylld kväll på tre språk, svenska, finska och engelska.
Vi framförde ett dansdrama som handlade om hur det är att gå på livets väg.
En Fokusvän skickade just denna bild av mig, jag spelade en städerska, här med skurlubban och bibeln i hand.
Och vi avslutade med ett hejdundrande knytkalas (där det fanns även mycket gott för oss allergiker).
Jag känner mig trygg och hemma i min församling och i det dop som mina föräldrar bar mig till när jag var ett litet barn.
Men det har inte stannat där. Jag har bekräftat min tro genom konfirmationen och jag lever ut min tro varje dag med kraften från den Helige Anden.
Men som lutheran gillar jag inte att vi konfirmerar våra ungdomar bara för att det hör till. Jag anser inte att det är ok att stå vid altaret inför Herren och säga sitt JA, för att det hör till, men i sitt inre inte alls vilja ha något att göra med Jesus. Man kanske inte ens tror på att han finns.
Jag anser att det är ok när ungdomen själv vill bli konfirmerad, gå upp till altaret och svara med ett ärligt JA, som kommer från ens eget hjärta, en egen personlig övertygelse, att JA, JAG VILL TILLHÖRA JESUS. Då är det ok.
Vi skall inte konfirmera våra barn för att det hör till, för att få ställa till fest och få presenter.
Ungdomarna ska säga sitt ja när de i sitt hjärta beslutat att ta emot Jesus i sina liv, då är det äkta, då är det en personlig kristen tro.
Hur tycker du?
EN ENDA STOR KRISTEN FÖRSAMLING
I GUDS ÖGON TROR JAG ATT HAN BLICKAR NER PÅ JORDEN OCH SER EN ENDA STOR FÖRSAMLING, alla vi som tillhör Jesus Kristus.
Och Han ser med sorg och tårar i ögonen på alla dem som inte ännu tagit emot Jesus, på alla dem som kanske inte hittat hem, till en församling där de verkligen får känna sig hemma.
MÅ JESUS NU OCH FÖR ALLTID LEDA OSS, VAR OCH EN, DÄR HAN VILL HA OSS AMEN.
ALLA NI SOM BLIVIT DÖPTA TILL KRISTUS HAR IKLÄTT ER KRISTUS (Galaterbrevet 3:27).
DÅ TRÄDDE JESUS FRAM OCH TALADE TILL DEM OCH SADE: JAG HAR FÅTT ALL MAKT I HIMLEN OCH PÅ JORDEN. GÅ DÄRFÖR UT OCH GÖR ALLA FOLK TILL LÄRJUNGAR! DÖP DEM I FADERNS, SONENS OCH DEN HELIGE ANDES NAMN OCH LÄR DEM ATT HÅLLA ALLT VAD JAG HAR BEFALLT ER. OCH SE, JAG ÄR MED ER ALLA DAGAR INTILL TIDENS SLUT (Matteusevangeliet28:18-20).
HERREN BLICKAR NER FRÅN HIMLEN PÅ MÄNNISKORS BARN FÖR ATT SE OM DET FINNS NÅGON FÖRSTÅNDIG , NÅGON SOM SÖKER GUD (Psaltaren 14:2).
Vi har fått förtroendet att vara faddrar till fem barn, vilka nu är tonåringar eller unga vuxna.
En av dem är David, vars familj numera tillhör Elim, Pingstförsamlingen.
Och senaste söndag fick vi vare med om en festdag när David (jag citerar hans mammas beskrivande ord) valde att ta personligt ställningstagande för Jesus, bekräfta sin tro och överlåta sitt liv till Jesus genom troendedop.
Det var en fin dag både i kyrkan och i hemmet. Vi gläds med dig David😊💗.
Nu kanske någon undrar vad vi som lutheraner tycker när ett av de barn som vi fått glädjen att bli faddrar till när han som baby blev döpt nu har valt att byta församling och döpa sig "igen".
Vi är bara så otroligt glada för Davids skull, att han valt att följa Jesus.
Det är Jesu röst han skall lyssna till, inte till människors. När Jesus kallar ska vi följa, alltid och det är precis vad David gjort.
Fortsätt att följa Jesus, dit Han leder dig.
JESUS DET VIKTIGASTE
Det viktigaste är inte till vilken församling vi hör, det viktiga är att vi personligen tagit emot Jesus kristus. Och jag vet att Herren kallar oss på olika sätt, leder oss till olika församlingar och ger oss olika uppgifter.
Jag vet att där Herren ställer oss där ska vi vara och där ska vi stanna om Han inte kallar oss vidare till nya uppgifter eller t.o.m till en ny församling. Här handlar det inte om vad jag beslutar mig för utan om vart Herren leder mig.
Och en gång faddrar alltid faddrar, så sa vi till David och hans föräldrar, vi står kvar i den uppgiften.
Det är samme Jesus/ Gud och Helige Ande som vi tillber och tjänar, vilken församling vi tillhör spelar ingen roll bara det är Jesus och endast Jesus som är vår Herre.
Jag tror samtidigt att Gud vet att vi människor behöver flera kristna församlingar så att var och en av oss hittar ett hem där vi känner oss hemma.
MIN/VÅR FÖRSAMLING
Min församling är Jakobstads svenska församling, där känner jag mig hemma och speciellt i Fokus gemenskapen.
I kväll har vi haft familjefest, sista gången inför sommaruppehållet.
Vi hade en fartfylld kväll på tre språk, svenska, finska och engelska.
Vi framförde ett dansdrama som handlade om hur det är att gå på livets väg.
En Fokusvän skickade just denna bild av mig, jag spelade en städerska, här med skurlubban och bibeln i hand.
Och vi avslutade med ett hejdundrande knytkalas (där det fanns även mycket gott för oss allergiker).
Jag känner mig trygg och hemma i min församling och i det dop som mina föräldrar bar mig till när jag var ett litet barn.
Men det har inte stannat där. Jag har bekräftat min tro genom konfirmationen och jag lever ut min tro varje dag med kraften från den Helige Anden.
Men som lutheran gillar jag inte att vi konfirmerar våra ungdomar bara för att det hör till. Jag anser inte att det är ok att stå vid altaret inför Herren och säga sitt JA, för att det hör till, men i sitt inre inte alls vilja ha något att göra med Jesus. Man kanske inte ens tror på att han finns.
Jag anser att det är ok när ungdomen själv vill bli konfirmerad, gå upp till altaret och svara med ett ärligt JA, som kommer från ens eget hjärta, en egen personlig övertygelse, att JA, JAG VILL TILLHÖRA JESUS. Då är det ok.
Vi skall inte konfirmera våra barn för att det hör till, för att få ställa till fest och få presenter.
Ungdomarna ska säga sitt ja när de i sitt hjärta beslutat att ta emot Jesus i sina liv, då är det äkta, då är det en personlig kristen tro.
Hur tycker du?
EN ENDA STOR KRISTEN FÖRSAMLING
I GUDS ÖGON TROR JAG ATT HAN BLICKAR NER PÅ JORDEN OCH SER EN ENDA STOR FÖRSAMLING, alla vi som tillhör Jesus Kristus.
Och Han ser med sorg och tårar i ögonen på alla dem som inte ännu tagit emot Jesus, på alla dem som kanske inte hittat hem, till en församling där de verkligen får känna sig hemma.
MÅ JESUS NU OCH FÖR ALLTID LEDA OSS, VAR OCH EN, DÄR HAN VILL HA OSS AMEN.
ALLA NI SOM BLIVIT DÖPTA TILL KRISTUS HAR IKLÄTT ER KRISTUS (Galaterbrevet 3:27).
DÅ TRÄDDE JESUS FRAM OCH TALADE TILL DEM OCH SADE: JAG HAR FÅTT ALL MAKT I HIMLEN OCH PÅ JORDEN. GÅ DÄRFÖR UT OCH GÖR ALLA FOLK TILL LÄRJUNGAR! DÖP DEM I FADERNS, SONENS OCH DEN HELIGE ANDES NAMN OCH LÄR DEM ATT HÅLLA ALLT VAD JAG HAR BEFALLT ER. OCH SE, JAG ÄR MED ER ALLA DAGAR INTILL TIDENS SLUT (Matteusevangeliet28:18-20).
HERREN BLICKAR NER FRÅN HIMLEN PÅ MÄNNISKORS BARN FÖR ATT SE OM DET FINNS NÅGON FÖRSTÅNDIG , NÅGON SOM SÖKER GUD (Psaltaren 14:2).
Kommentarer
Skicka en kommentar