Vandra NÄRA marken

Efter ett nattskifte med många goda sovtimmar kom jag hem imorse. Vi packade husbilen, körde via Jakobstads gravgård och tände ljus på Jan's farmor och farfars grav och körde vidare hit till villan. Medan Jan har fixat på med sin lada har jag mest myst i husbilen. Men några vändor har jag varit på utsidan, jag har städat undan de sista blomkrukorna och tagit några promenader med Hugo. I skogen träffade vi en älg, eller åtminstone hittade vi fina älghorn (kvistar).  Med dagbarnen lekte vi ofta älgar genom att leta efter fina horn när vi var på skogsutfärder. I dag kom jag på att jag ville göra samma sak. Och när Jan höll på att ta en bild av sin lekfulla fru med älghorn kom ett par av våra grannar promenerande 😊. Vi småpratade en stund. Och ännu om bilden. Matilda konstaterade: Mamma du ser yngre ut i mjukisbyxor 😉. Ja jag har faktiskt införskaffat ett par mjukisbyxor som jag bott i de senaste dagarna. Inte kan jag säga att dessa påsiga byxor är direkt fina men nog sköna.  Höst vi

I kväll har vi varit till Pedersöre gravgård och tänt ljus på min farmor och farfars grav och på Jan's mormor och morfars grav. Där var så vackert och stilla. Här borde alla som kan promenera, åtminstone denna helg och få se att ljuset övervinner mörkret. Ljusen lyste upp hela gravgården. Och gravgården påminde mig om att snart begravs ännu en gammal släkting, en kär som lämnat oss denna vecka. I kväll var vi också en sväng till mina föräldrars och Hugo och jag tog en månskenspromenad. Innan dess var Jan och jag ut på ett uppdrag och levererade en gåva (på utsidan). En gåva som vi borde ha levererat redan i maj men coronan satte stopp för det. Innan uppdraget tog vi picknick i bilen ute vid en sjö, ni vet romantisk fredagsmiddag en coronakväll. Dottern hade middag med en kompis....på en annan plats. Och idag har jag städat skåp, som behövde städas. Nu lär vi hitta alla pepparkaksformar när de behövs. Och när Jan skall koka senap och salladsdressing så hittar vi lock till alla glasb

Började morgonen med en promenad förbi väninnans, hon som liksom många andra just nu distansjobbar. Jag fick tacka och återlämna två böcker och kom sen hem med två nya. På hemvägen blev det att plocka lite glas... igen. På eftermiddagen efter matlagningen en 15:30 tiden slängde jag in den första tabletten av den nya värkmedicinen som jag skall ta till nätterna för att axeln ska få vila. Men alla nätter kan jag ju inte ta den, det beror ju på hur jag jobbar. Jag ville först testa värkmedicinen dagtid och eftersom jag haft ledig dag så passade det bra just idag.  Det tog 10 min så kände jag mig aningen trött och snurrig i huvudet men axeln/armen fortsatte att värka, vilket ju inte kändes/känns bra. Fysioterapeuten nämnde i något skede att han tror att jag har två slags värk i armen/axeln, det ena kommer just från axeln medan värken som går ända ut i fingrarna ev kommer från min diskutbuktning som jag har i nacken. Börjar tro att han kan ha rätt. Jag får bli flitigare med McKenzie övninga

Våra hundpromenader är väldigt intressanta och det är till stor del p.g.a alla hund och människomöten. I morse gick vi förbi en skola och en pojke kom utspringande till gränsen mellan skolgården och trottoaren och frågade en av de vanligaste frågorna jag får när det gäller alla barn som vi möter " SAANKO SILITTÄÄ" ? Alltså han undrade ifall han fick klappa hunden/Hugo, vilket han ju naturligtvis fick. Sen träffade vi en kvinna med en hund i Hugos storlek. Hundarna snusade och hälsade glatt på varann. Kvinnan och jag diskuterade allt möjligt mellan hundar och hundar. Och den kvinnan hade sannerligen gåvan att upplysa människor på ett fint och lungt sätt om saker som var fel som behövde åtgärdas mellan hund och ägare. Hon gav mig flera exempel på människor som hon fått påverka, eller ska vi säga rakt ut...där hon fått rädda hundar som farit illa p.g.a ägare som inte sett eller inte velat se att hunden inte mått bra. Det var sannerligen intressant att prata med kvinnan och jag h

I går ringde jag igen och denna gång kom jag fram (vilket inte lyckades i fredags fast jag försökte 10 gånger). Nästa veckas tisdag fick jag tid, till röntgen och ultraljud av min axel. För att tänka på något trevligare så börjar jag med denna bild. Årets morotsskörd I dag har jag hämtat ut värkmedicinen, den som jag skall ta till nätterna.  Jag vill först pröva dagtid eftersom jag är allergisk och kan reagera på den (sa de vid apoteket) så jag siktar på att ta en tablett på torsdag när jag är ledig. Gissar att det blir en rätt groggig dag 😉. Fyra kvällar har jag tagit muskelavslappnande till natten, vilket läkaren också tipsade mig om att jag kunde ta och det hade jag ju redan hemma från tidigare. Dessa har varit bra, för armen har känts bättre dagtid och värkt mindre på natten. Men magen är uppsvälld som en ballong eftersom de innehåller laktos. Senaste natt tog jag dock ingen tablett och denna dag har armen värkt mera. Det är ju axeln som bråkar (enligt läkare) men det värker ända

Liksom de flesta kvällar efter jobb är jag vrålhungrig när jag kommer hem. Och en av mina favoriträtter just nu är havregurt (typ naturell youghurt gjord på havre). Sen blandar jag i ex fruktbitar, bär eller nötter. Och det är så läskande och gott. En annan sak som jag också längtar efter när jag kommer hem är att få slänga mig i ryggläge och det gör jag alltid efter att jag ätit. Och då får jag oftast sällskap av de andra i familjen och det blir en sådan mysig och skön stund.  Just nu när jag skriver lyssnar vi på lovsångsmusik, Matilda som ligger här bredvid med sin telefon sjunger med, liksom jag. Hugo har kurrat ihop sig vid mina fötter och Jan som just förbarmat sig över diskberget kommer också snart hit och tar sin platta. Sen ligger vi och trycker på våra maskiner, samtalar om allt och lite till och njuter av att få vara nära och tillsammans. Ja det är 2020- talets umgänge, eller skall vi säga ett sätt att umgås på. TACK JESUS FÖR HAVREGURT, SKÖN LOVSÅNG, RYGGLÄGE OCH ALLRA MEST

I natt övergick vi till vintertid. Endast en timme bakåt men som likväl påverkar så otroligt mycket för någon medan ingenting för en annan. Vi vaknade till -5 grader och när jag tassade ut för att tända lyktan kunde jag bara konstatera att mattan som jag satte på plats igår gjorde sin funktion. Det var halt på sidorna men tryggt att gå på den fastfrusna mattan. Den mattan har sannerligen funnit sin plats 😉. UT I SKOGEN MED JKG Det gäller att välja säkra skogar nu (där ingen älgjakt är pågång) så idag blev det Hamnskogen. Och där fick vi motionera tillsammans med JKG 😉 när vi letade efter de utsatta lapparna längs med spåret. Det var vackert trots att vädret inte bjöd på någon sol idag. DET HÄR MED PUSSELBITAR I kväll körde vi hem den "lilla" som vi fått rå om sen i fredags. En rolig, fin och skön helg har vi haft tillsammans 💗. Den lilla bygger gärna pussel så det har blivit mycket av den sorten. Och jag kom att tänka på några ord från en sång jag hörde denna vecka. Jag mi

Den var inte helt torr på alla ställen men idag fick den ändå komma på plats. Själva grinden är mörkare än staketet och att den ser aningen medfaren ut var också tanken från början, men den blev bättre än jag kunde tro. Staketet skall också bli träoljad men det beror på vädret ifall det hinns med ännu i höst. Och kryssen skall troligtvis få bli svarta liksom de runda järn-stängerna.  Vi är så nöjda med vår fina grind. Och en bild från vägen. Det är nog bra att ha en händig karl. Han har också klättrat högt idag. Han har satt fast ventilationsgallren som varit borta i flera år, men nu fick de komma på plats. De som syns under takåsen.  Det sker ett som annat med vårt hus nu, sånt som fått stå på paus i många år. Och visst är det roligt när det sker saker. VILKEN MATTA PASSAR BÄST Vår nya trappa beslöt vi att skulle få en matta till vintern. En matta som skyddar trappan för mina dubbskor (som gör små hål i alla mjuka underlag). Mattan behövs också för att det inte skall vara så halt. Vi