MÖJLIGT INTE OMÖJLIGT

Efter nattskiftet körde jag och Hugo hit till villan.
Det blev en kort promenad och sen kröp vi till sängs kl.10:25 i hopp om att få sova en stund, vilket inte lyckades så bra. Eller för Hugo lyckades det riktigt bra.

Dagens bloggbilder är från stunder denna dag.

Min aktivitetsklocka visar att jag sovit 5 h och 22 min senaste natt, på jobbet då.

Jag var trött efteråt men inte för trött så jag somnade inte. Vilade en stund och började sen jobba på med att byta man, ja på ett släktforskningsforum 😊, eller vad det nu heter.

Ni kanske minns att jag skrev för ett antal veckor sedan att min syster som släktforskar (enligt mig gör hon det, enligt henne är hon bara lite intresserad och följer med) hade hittat uppgifter om vår familj där det står att jag är gift med en annan man än Jan. 

Och denna andra man bor också i Jakobstad, så det är verkligen klurigt varifrån dessa uppgifter har kommit. Denna man tror jag alla i Jakobstad vet vem är men jag har aldrig känt honom personligen eller kommit i kontakt med honom i något sammanhang.

Jag bad min syster kolla upp vem som ev satt in dessa uppgifter och nu har hon hittat två ev namn. 

Jag har så i dag kontaktat den första av dem en kvinna i Sverige som har oss i sina släktuppgifter och frågat henne ifall hon vet varifrån uppgifterna om mitt giftermål 😊 har kommit och ifall hon har möjlighet att korrigera dem. 

Det konstiga är att bröllopsdatumet är helt rätt, det är bara mannen som är fel. Inte så "bara" det 😊.

Och damen svarade 👍, hon sa att det finns massor av fel i dessa uppgifter och att hon själv raderat sina och fyllt i på nytt. Hon skulle skicka mitt meddelande till mannen som hon fått filen av. Och just den mannen var det andra namnet som min syster fått fram.

Men hon sa också att vi nog är släkt genom 5 kusiner från en man som heter Lassfolk. Jag skall kolla upp med mamma om hon känner denna man. För det är tydligen via mamma som vi är släkt.

Detta låter intressant få se om jag plötsligt blir släktforskare 😊.

På eftermiddagen försökte jag mig på att sova igen och då lyckades det. Sov gott ett par timmar.

När jag vaknade blev det en runda med Hugo, jag hade tänkt mig en kort tur men Hugo ville gå sin vanliga runda så vi gick den, för jag behövde nog den promenaden lika mycket som han.

Väl tillbaka fixade jag lite med blommorna som inte ser ut för denna världen längre, men som ändå är fina på något sätt.

Men dessa blommor mår fortfarande prima, de har så stor kruka så de har inte hunnit torka ut mellan varven.

Och inte har de blivit dränkta av störtregnet heller.

Jag hade också plockat en bukett under promenaden. Den satte jag på utebordet på svärmors fina retroduk.

Fanns ju inte så stort urval av blommor längre men jag tog vad jag hittade längs dikeskanten och jag  lämnade även kvar blickfång för alla motionärer 👍.

Småningom kom Jan.

Det här är min man sen 25 år tillbaka 👍😊💗.

Både cykeln och hans ben såg ut så här.

Och en stund därefter kom svärföräldrarna. 

Svärmor skulle till sin systers villa, här intill och hämta rotskott från en speciell rosbuske som deras far tagit hem från torpet för många årtionden sen.

Och Jan assisterade medan systrarna letade fina rotskott.

Svärfar såg på.

Och Jan gräftade upp tre stycken.

Hittade några rosor som inte helt blommat ut.

Jan's mosters stora rosenbuske var så vacker, stor och mäktig, glömde dock att ta en bild på hela busken.

Hugo snusade runt och sen busade han på deras fina och stora gräsmatta.

Tills han blev trött och lade sig ner i solen.

Har pratat i telefon ikväll med väninnan där cancern kom som en objuden gäst senaste sommar.

Men nu är barnet färdigbehandlat och cancern är borta, TACK JESUS. 

Nu återstår täta kontroller i flera år framöver och en tid när man skall försöka hitta tillbaka till det som en gång var ens vardag. Fast den vardagen kommer nog knappast igen efter en cancerresa, nu får vi bara be att de får en ännu bättre vardag 💗😊, för ingenting är omöjligt för Gud.

Det är väldigt många personer 💗 runtomkring oss just nu som vi får be för, just p.g.a cancer.

Jag har just varit i bastun och skall nu försöka hålla mig vaken tills dottern kommer hit, närmare 00.00.

Hon är med kompisar ikväll, de har gjort egna vårrullar och skulle sen ut till en villa. Men därefter skulle hon komma hit, eller rättare sagt Jan åkte just för att hämta henne.

På midsommaren sov hon här med oss och denna helg kommer hon hit igen 👍😊💗.

För imorgon är det ju villaavslutning / veneziansk, då firar vi här i Österbotten i Finland att sommaren och villalivet (sommarstugelivet) är slut. 

Alla firar lite olika men vanliga inslag är att släkter samlas ute vid villorna, äter gott, tänder brasor, facklor och färggranna lyktor och skjuter fyrverkerier.

Redan ikväll har både vi, eller rättare sagt Jan och även andra villaägare runtom plockat fram färggranna lampor och lyktor.

Och jag är nu ledig i tre hela dar och det passar ju så bra just denna helg.

Godnatt, ta hand om varandra och kom ihåg att be för varandra. 

Som en man sa "Den som inte ber kan ju heller inte se några bönesvar". 

Därför är det så viktigt att vi ber, för oss själva och för andra men speciellt för dem som inte tror på bönens makt. 

JESUS SÅG PÅ DEM OCH SADE: FÖR MÄNNISKOR ÄR DET OMÖJLIGT, MEN INTE FÖR GUD. FÖR GUD ÄR ALLTING MÖJLIGT (Markusevangeliet 10:27).