Vandra NÄRA marken

Nej, vi är inte vid villan även om dagens bild är därifrån. Jag behövde en bild och valde denna, som också intygar att jag faktiskt har diskat i år vid villan (ni vet ju att det är en sak som jag inte alls gillar). Jan cyklar hem från Kokkola/Karleby nu. Han har varit och sålt en bil och passar på att cykla hem.  Han har inte sålt bort en av våra bilar, tack och lov. Han har hjälpt en släkting. Jag slängde mig på sängen för en stund sedan, jag började få lite huvudvärk och känner mig lite små hängig.  Jag insåg att jag som vanligtvis dricker mycket vatten troligtvis har druckit allt för lite idag. Det har ju varit mestadels mulet men ändå ordentligt varmt. Här hemma kommer jag ihåg att dricka ofta men på jobbet vill jag glömma det. Något jag får bli bättre på. Så nu dricker jag mellan varven och skall försöka vila och hoppas att någon annan i hushållet kan fara ut med Hugo på kvällspromenad 😉. I morgon är det en alldeles speciell dag 💗 TACK JESUS ATT VI FÅR FIRA DEN DAGEN. STOR FRID

På morgonpromenaden köpte jag jordgubbar.  Jag har fixat i trädgården idag och ätit massor av jordgubbar mellan varven, så gott. MINNS NI MIN BLOMBÄNK Min blombänk som vi fixade om här på våren mår fint. De ogräs som dyker upp är hittills väldigt lätta att dra upp med rot och allt. Och att klippa gräsmattan med ena gräsklipparhjulet på grusranden går utmärkt. Men som kanske någon minns så var det väldigt intressant att följa med hur och var mina blommor skulle växa upp eftersom jag inte alls visste vilka blommor som var vilka genom att bara se på rötterna när jag planterade dem igen. Och allt blev bra och på rätt plats förutom de stora gröna bladblommorna, Funkia tror jag att de heter. De har varit närmast stuprännan men nu råkade de hamna på andra plats i blombänken från båda hållen. Så den första blomman på bilden här under, den fick flytta till mitten av blombänken. Annars skulle den ha försvunnit under grannblomman. Från andra hållet var det inte lika trångt...ännu, så där fick det

Mitt arbetsavtal går ut i september men i tisdags fick jag den goda nyheten att jag får fortsätta . Jag får fortsätta på samma procent 52,29 % och jag är så glad, tacksam och nöjd. Här på bild med mitt nya munskydd med får på. Dock är banden för lösa så de måste fixas till. Nytt munskydd men för löst, måste korta av banden. Och jo vi måste använda näs och munskydd  eller visir fortfarande, ifall vi inte kan hålla två meters avstånd. vilket sällan fungerar. Jag använder oftast visir på insidan och munskydd på utsidan. Visiret gör att man ser ut som en 60-tals hippies 😉. Men det är så mycket trevligare att andas med visir också behöver man inte gömma halva ansiktet. Frisyren som formas under visiret hela arbetsdagen är dock en annan femma. Det krävs mycket vattenkamning efteråt 😀. Förutom mina 52,29 % får jag ju ta inhoppsskiften till 100%, så jag har det på bästa tänkbara sätt. Detta gör att jag också ikväll somnar med en påminnelse om att Herren har allt i sin hand, enligt Hans tidta

Jag har haft en fin dag på jobbet och när jag nu kom hem ikväll hade jag fått en överraskning av min väninna, sommarläsning i postlådan. Det är väldigt länge sedan jag läste en bok, och jag har saknat det, speciellt nu när det är sommar. Att jag nu fick låna denna bok är liksom bara för bra för att vara sant.  Jag är väldigt lat att leta böcker, att låna från biblioteket eller köpa.  Och mitt läsande går i perioder, när jag väl kommer igång brukar jag sluka flera böcker på rad. Så tack kära du för lånet av boken. BESÖK Jan kom med Hugo och mötte mig i kväll, som vanligt efter jobbet.  Vi hade fått besök när vi kom hem, mina föräldrar var här och pojkarna underhöll dem. Pojkarna for sen iväg på sitt, Matilda kom ut och vi slog oss ner i solen på utsidan. En riktigt skön kväll med trevligt sällskap. I MORSE Mattias kom med på morgonpromenaden i dag. Det är så härligt att få ha alla barnen hemma och så värdefullt att få egen tid med var och en. LÖRDAGSGOTT Jag har just slängt i mig en mas

Det finns bra dagar, bättre dagar och helt fantastiska dagar i en människas liv.  En bra "stund" i dag, i skuggan. Det finns sämre dagar, botten dagar ja rent av fruktansvärda dagar i en människas liv. Denna dag för exakt ett år sedan var en fruktansvärd dag, då fick min väninnas familj höra de ord som ingen vill höra, att ens barn har cancer.  Det fina i den berättelsen i dag är att cancern nu är borta och att livet börjar återgå till det normala, eller det normala blir det väl aldrig efter en sådan upplevelse och med fortsatta kontroller, men så normalt det kan bli.  Och vi fortsätter att be om hälsa och vind i seglen. Nu exakt ett år senare är det också en fruktansvärd dag för i dag har en annan när och kär fått en dålig diagnos, och livet liksom stannar upp igen, mattan dras undan och man liksom tappar balansen. Men liksom för ett år sedan så förlorar vi inte nu heller tron, hoppet och kärleken.  Och kraften vi får när vi ber och bär den kära och alla omkring i förbön, de

Jobbade morgonskift och slutade kl.14:13 (ja, på minuten). Det var otroligt varmt men som tur är så har vi luftkonditionering. När jag sen promenerade hem i hettan (31 grader i skuggan) hade jag bara en tanke i huvudet: Bara jag kommer hem så skall vi åka ut till villan och ta oss ett dopp. Och vi åkte ut till villan, det blev inget dopp för min del men det blev strandliv och en härlig båttur. Hugo trivdes i båten. Han njöt av att nosa på alla dofter. Vi åkte ut till Paskarn och tog iland där. Paraplyet var för Hugo så han fick skugga.   Då när vi satt där märkte Jan vad vi har för bilder på vår väska, vilka inte heller jag har noterat. Det är Mumin och snorkfröken som är på båttur, men det går inte så bra för dem för de tappar hela båtsnurran i sjön. Vi hade bättre tur, tack och lov. Det blåste varma vindar, så härligt att inte behöva frysa. STRANDHÄNG Innan vi åkte ut med båten var vi ute på sandbankarna med Jan's syster, hennes man och två av  deras barn. Hugo hade med godis, ha

I går kväll sattes båten "Gula bananen" i sjön i ett fantastiskt väder. Mikael, Matilda och Jan hjälptes åt medan Hugo och jag var åskådare, fotograf och lite allt i allo. De drog ut båten där det var enklast, i den lilla viken närmast villan.  Men sen kommer det sandbankar längre fram igen, vilka man bör ta sig över för att komma ut till havet. Mikael och Matilda rodde den lilla biten och Jan gick med sin hemlagade båttrailer vid sidan om i vassen. När de kom till sandbankarna fick de lirka upp båten på trailern igen och dra vidare mot havet. Strandfynd: Död fisk. När de kom ut på tillräckligt djupt vatten hoppade ungdomarna i båten och rodde runt till andra sidan där det är djupare och där båten skall ha sin "hamn", medan Jan drog trailern hela vägen tillbaka till villan. Hugo och jag vandrade längs med sandbankarna till den andra sidan. Och naturligtvis blev det bus och skoj längs "vägen", och vi såg färska älgspår som Hugo snusade i. Så skönt att få va