ATT BEHÖVA TA BORT DET SOM BINDER SAMMAN
Mina ringar, förlovningsringen, vigselringen och ringen jag fick när vi förnyade våra äktenskapslöften efter 20-års äktenskap, de är mig så kära och nu måste jag ta bort dem.
Ja varje dag jag far på jobb tar jag av dem och sätter dem på den lilla silverfärgade brickan på vår byrå i vårt sovrum.
Det känns inte alls bra, även om jag vet att våra löften inte sitter i ringarna, ringarna är bara ett bevis på våra löften.
Och naturligtvis tar jag av dem om det kan göra att mina fingrar lättare hålls rena och förhindrar smittor i denna Coronavirustid.
Och jag är glad att det känns jobbigt att behöva ta bort det bevis som visar att jag är gift och tillhör min man, och han mig, att vi två är ett 💗.
Genast jag kommer hem kommer dock ringarna på igen 👍.
SISTA DAGEN SOM 47 ÅR
Sedan januari har jag konstigt nog räknat mig som 48. Jag t.o.m sa det när en person frågade hur gammal jag var, sen slog det mig att jag har ju faktiskt inte fyllt år ännu även om det bytt år.
Så idag försöker jag förstå att jag ännu är 47, att jag fyller 48 imorgon och inte 49.
Morgondagen kommer jag att tillbringa på jobb. Jag hade önskat ledigt men denna gång lyckades det inte, så istället tillbringar jag klockan runt på jobbet, om jag räknar med promenaden till och från också.
Men det skall säkert gå riktigt bra det också.
Hur lever man då den sista 47- års dagen? Ja precis som vanligt 👍😊, förutom att man kanske lite ställer inför födelsedagen och bjuder familjen på hamburgare 😂.
Här hemma skall de fira ändå, med b.l.a rökt fisk som inte jag kan äta.
Varje dag kan man hitta något att fira, varken man fyller år eller ej😉.
DAGEN I DAG
I dag har vi haft besök, på utsidan av en tidigare granne. Hugo blev helt ifrån sig, så glad blev han. Vi hade ju tänkt träffas med hundar och karlar men Coronan kom i vägen, men vi planerar en uteträff senare när vädret blivit varmare så vi kan vara ute utan att behöva frysa.
I dag har vi gjort färdigt blombänken, ja ordet färdigt känns helt fantastiskt.
Vi hade ju för lite prydnadsstenar så Jan for och inhandlade två påsar till, precis samma sort, märke och nummer men från en annan butik.
Men när vi öppnade påsen såg vi genast skillnaden, dessa stenar var inte tvättade, utan alldeles leriga.
Lerig påse.
Och leriga, sandiga, smutsiga stenar.
Så det blev en ny sväng till den första butiken där vi köpt de tidigare påsarna. Och där fanns förtillfället två kvar, precis vad vi behövde.
Vi funderade sen att skillnaden i påsarna kunde bero på att de vi köpte först var fjolårs och de jordiga var årets. Men jag vill ju ändå inte tro att någon vill köpa jordiga prydnadsstenar, att de skall vara så i påsen.
Priset/påse skilde bara med 1, 05 euro.
Orsaken till att vi köpte från det senare stället var pga avståndet, det var närmare, men i slutändan blev det ju ändå längre.
Men nu är blombänken dock klar och det käns helt fantastiskt. Och jag tycker att det blev riktigt fint👍😊.
Och här skulle jag vilja tillägga att det är främst Mikael som gjort den,för han har ju gjort det mesta av grovjobbet. Men det får jag inte, så jag gör det inte😉. För han vill inte att någon skall tro att hela iden var hans, för han skulle aldrig sätta en blombänk uppefter en husvägg....så sa vår trädgårdsexpert😉.
Och sen har också Jan gjort en hel del grovjobb och själv har jag fått göra det roligare och lättare jobbet och det tackar jag för. Skulle jag ha gjort allt självt så skulle jag nog jobbat på till slutet av maj.
När sen blommorna växer upp i själva bänken (om de gör det😉) får jag se hur det börjar se ut och om jag ev fyller på med flera perenner.
Att plantera gräslök har jag fått som tips, de är väldigt fina när de blommor och även annars. Också kan man ju äta dem.
De överblivna stora stenarna har Jan flyttat undan i väntan på ett nytt projekt.
Lagringsplats för naturligt byggmaterial😉.
Sen har jag krattat och städat upp lite här och där på gårdsplanen.
Och Jan städade upp i närmiljön👍😊. På andra sidan vägen har det legat stuprännor och en skylt länge nu, som inget velat ha😂. Och nu lär de snart få åka till Ekorosk.
Hugo vilade på min jacka medan vi jobbade på. Ja plötsligt blev det så varmt så vi fick börja klä av oss jackor och mössor. Det visade 10 grader.
BARNEN
Pojkarna har i dag varit på frisbeegolf med en kompis och sen har det varit en hel del skoluppgifter för den ene. Han flyttade ut i husbilen för att få studera i lugn och ro.
Matilda har varit ut på en promenad.
Nu hörs det glada skratt från övrevåningen när syskonen umgås, så glad att de har varandra.
KVÄLLEN
Jan tog en cykeltur ut i skogen. Jag fick inbjudan att följa med, men jag tackade nej till kvistar och spindelnät i ögonen och sliriga farliga stenar, rötter, stubbar och stigar. Jag har prövat så jag vet. Ja Gud har skapat oss människor olika, och fint så.
Men nog skall jag hänga med på någon cykeltur på lugnare skogsvägar ännu här i vår eller sommar, när det är varmt och skönt.
En sväng till Fäboda har vi också hunnit med. Där fick Hugo sin kvällspromenad.
Och vid villan (svärföräldrarnas) fixade jag lite och drog bort fjolårs blommorna.
TA BORT
Att behöva ta bort (det som binder samman) har vi sysslat med i princip hela dagen även om det inte handlat om vigselringar denna dag.
I dag har vi först försökt oss på att tvätta stenar, att ta bort smuts vilket inte kändes som en ok sysselsättning denna lördag.
Sen har vi tagit bort stora stenar, skräp och löv och torkade blomor.
Och på tal om att ta bort. Jesus är den som vet om vi har något vi behöver "ta bort" i våra liv, för att kunna fylla på med något bättre.
Och Jesus är den som vet vad vi absolut inte skall ta bort i våra liv för att inte rubba det som håller oss samman.
JESUS SKALL VI DEFINITIVT INTE PLOCKA BORT, OM VI VILL HA ETT LIV.
Ja varje dag jag far på jobb tar jag av dem och sätter dem på den lilla silverfärgade brickan på vår byrå i vårt sovrum.
Det känns inte alls bra, även om jag vet att våra löften inte sitter i ringarna, ringarna är bara ett bevis på våra löften.
Och naturligtvis tar jag av dem om det kan göra att mina fingrar lättare hålls rena och förhindrar smittor i denna Coronavirustid.
Och jag är glad att det känns jobbigt att behöva ta bort det bevis som visar att jag är gift och tillhör min man, och han mig, att vi två är ett 💗.
Genast jag kommer hem kommer dock ringarna på igen 👍.
SISTA DAGEN SOM 47 ÅR
Sedan januari har jag konstigt nog räknat mig som 48. Jag t.o.m sa det när en person frågade hur gammal jag var, sen slog det mig att jag har ju faktiskt inte fyllt år ännu även om det bytt år.
Så idag försöker jag förstå att jag ännu är 47, att jag fyller 48 imorgon och inte 49.
Morgondagen kommer jag att tillbringa på jobb. Jag hade önskat ledigt men denna gång lyckades det inte, så istället tillbringar jag klockan runt på jobbet, om jag räknar med promenaden till och från också.
Men det skall säkert gå riktigt bra det också.
Hur lever man då den sista 47- års dagen? Ja precis som vanligt 👍😊, förutom att man kanske lite ställer inför födelsedagen och bjuder familjen på hamburgare 😂.
Här hemma skall de fira ändå, med b.l.a rökt fisk som inte jag kan äta.
Varje dag kan man hitta något att fira, varken man fyller år eller ej😉.
DAGEN I DAG
I dag har vi haft besök, på utsidan av en tidigare granne. Hugo blev helt ifrån sig, så glad blev han. Vi hade ju tänkt träffas med hundar och karlar men Coronan kom i vägen, men vi planerar en uteträff senare när vädret blivit varmare så vi kan vara ute utan att behöva frysa.
I dag har vi gjort färdigt blombänken, ja ordet färdigt känns helt fantastiskt.
Vi hade ju för lite prydnadsstenar så Jan for och inhandlade två påsar till, precis samma sort, märke och nummer men från en annan butik.
Men när vi öppnade påsen såg vi genast skillnaden, dessa stenar var inte tvättade, utan alldeles leriga.
Lerig påse.
Och leriga, sandiga, smutsiga stenar.
Vi funderade sen att skillnaden i påsarna kunde bero på att de vi köpte först var fjolårs och de jordiga var årets. Men jag vill ju ändå inte tro att någon vill köpa jordiga prydnadsstenar, att de skall vara så i påsen.
Priset/påse skilde bara med 1, 05 euro.
Orsaken till att vi köpte från det senare stället var pga avståndet, det var närmare, men i slutändan blev det ju ändå längre.
Men nu är blombänken dock klar och det käns helt fantastiskt. Och jag tycker att det blev riktigt fint👍😊.
Och här skulle jag vilja tillägga att det är främst Mikael som gjort den,för han har ju gjort det mesta av grovjobbet. Men det får jag inte, så jag gör det inte😉. För han vill inte att någon skall tro att hela iden var hans, för han skulle aldrig sätta en blombänk uppefter en husvägg....så sa vår trädgårdsexpert😉.
Och sen har också Jan gjort en hel del grovjobb och själv har jag fått göra det roligare och lättare jobbet och det tackar jag för. Skulle jag ha gjort allt självt så skulle jag nog jobbat på till slutet av maj.
När sen blommorna växer upp i själva bänken (om de gör det😉) får jag se hur det börjar se ut och om jag ev fyller på med flera perenner.
Att plantera gräslök har jag fått som tips, de är väldigt fina när de blommor och även annars. Också kan man ju äta dem.
De överblivna stora stenarna har Jan flyttat undan i väntan på ett nytt projekt.
Lagringsplats för naturligt byggmaterial😉.
Sen har jag krattat och städat upp lite här och där på gårdsplanen.
Och Jan städade upp i närmiljön👍😊. På andra sidan vägen har det legat stuprännor och en skylt länge nu, som inget velat ha😂. Och nu lär de snart få åka till Ekorosk.
Hugo vilade på min jacka medan vi jobbade på. Ja plötsligt blev det så varmt så vi fick börja klä av oss jackor och mössor. Det visade 10 grader.
BARNEN
Pojkarna har i dag varit på frisbeegolf med en kompis och sen har det varit en hel del skoluppgifter för den ene. Han flyttade ut i husbilen för att få studera i lugn och ro.
Matilda har varit ut på en promenad.
Nu hörs det glada skratt från övrevåningen när syskonen umgås, så glad att de har varandra.
KVÄLLEN
Jan tog en cykeltur ut i skogen. Jag fick inbjudan att följa med, men jag tackade nej till kvistar och spindelnät i ögonen och sliriga farliga stenar, rötter, stubbar och stigar. Jag har prövat så jag vet. Ja Gud har skapat oss människor olika, och fint så.
Men nog skall jag hänga med på någon cykeltur på lugnare skogsvägar ännu här i vår eller sommar, när det är varmt och skönt.
En sväng till Fäboda har vi också hunnit med. Där fick Hugo sin kvällspromenad.
Och vid villan (svärföräldrarnas) fixade jag lite och drog bort fjolårs blommorna.
TA BORT
Att behöva ta bort (det som binder samman) har vi sysslat med i princip hela dagen även om det inte handlat om vigselringar denna dag.
I dag har vi först försökt oss på att tvätta stenar, att ta bort smuts vilket inte kändes som en ok sysselsättning denna lördag.
Sen har vi tagit bort stora stenar, skräp och löv och torkade blomor.
Och på tal om att ta bort. Jesus är den som vet om vi har något vi behöver "ta bort" i våra liv, för att kunna fylla på med något bättre.
Och Jesus är den som vet vad vi absolut inte skall ta bort i våra liv för att inte rubba det som håller oss samman.
JESUS SKALL VI DEFINITIVT INTE PLOCKA BORT, OM VI VILL HA ETT LIV.
KÄRLEKEN ÄR TÅLIG OCH MILD. KÄRLEKEN AVUNDAS INTE, DEN SKRYTER INTE, DEN ÄR INTE UPPBLÅST. DEN BETER SIG INTE ILLA, DEN SÖKER INTE SITT, DEN BRUSAR INTE UPP, DEN TÄNKER INTE PÅ DET ONDA. DEN GLÄDER SIG INTE ÖVER ORÄTTEN MEN GLÄDS MED SANNINGEN. ALLT BÄR DEN, ALLT TROR DEN, ALLT HOPPAS DEN, ALLT UTHÄRDAR DEN. KÄRLEKEN UPPHÖR ALDRIG... (1Korintierbrevet 13:4-8a).
Kommentarer
Skicka en kommentar