STÄDAT MED HÖGERKRAFT OCH EN ARGSINT HUGO

Ja idag har jag förutom lite hundpromenad och matlagning städat så gott som hela dagen och även kvällen.

Kakelugnen blev som ny när dammet åkte bort, skimmrande ren.

Och jag kan säga att det verkligen behövdes.

Jag städar ytterst sällan så här noggrant som idag. Jag började med att torka damm i vardagsrummet.

Sen blev alla ytor, köksstolarna, kakelugnen, skyddet framför samt luckorna ordentligt avtorkade och putsade.

Och tvätthögen blev fixad så allt fick äntligen åka in i skåpen.

Detta golvskydd behövde verkligen få sig en omgång.

Det blev en omgång med ättika, diskmedel, citron och vatten.

Och likaså luckorna.

Jag har sorterat spel, knep och knåp, spelkort och tidningar, allt fanns i en salig blandning under soffbordet.

Hur många kort har en uppsättning spelkort? Bra fråga. Femtiotvå var svaret när det gäller ett av dessa.

Det som stör mig är att jag inte hann blir klar med allt och imorgon ska jag på jobb. Då har jag mitt första långa kvällsskift nu när vi börjar jobba ibland till 22-tiden istället för senast kl.21. Jag slutar först kl.22:15 imorgon... gäsp säger jag bara.

Och idag gick all städning med mest högerkraft, men när jag skulle skura var det inte lätt för då saknade jag verkligen kraften från vänster arm.

HUGO

Och Hugo har även idag fortsatt att äta... själv 👍. Och nu äter han t.o.m på golvet, som en vanlig hund.

Men lite fundersam är jag ändå över Hugos mående för igår när vi skulle gå ut och jag stod i farstun och ställde mig märkte jag att Hugo darrade bak i kroppen, liksom i bakbenen. Men han verkade inte ha ont för han ville ut och sen gick han länge och väl och ville t.o.m busa, så jag tänkte att han kanske bara hade väldigt "kakkahätä" (bråttom ut och få kissa eller bajsa).

Men ikväll var det samma sak när han skulle ut. Eftersom jag yrde på och städade ännu så skulle Jan gå ut med honom. Jag satte västen på Hugo och sen kopplet och märkte då att han darrade. När sen Jan skulle ta kopplet morrade Hugo till hoppade upp och tänkte bita honom i handen (det rev till lite). Vi blev helt paffa båda två. Tydligen ville inte Hugo ut och var endera orolig eftersom jag inte skulle följa med (han är väldigt mamis, speciellt när han inte mår bra) eller så hade han väldigt ont. Han följde ändå med ut och kissade, det blev en kort vända kring huset för längre än så ville han inte gå.

När de kom in hade jag igång dammsugaren och Hugo började trampa runt från rum till rum och verkade stressad.

Då beslöt jag att avsluta städningen även om jag inte var klar, vilket jag hade hoppats att bli.

Jag slängde mig på sängen och började blogga, Hugo lade sig nära intill och slappnade av, efter en stund svängde han sig på rygg med magen uppåt och ville att jag skulle klia honom...ett tecken på att han mår rätt bra.

Men hundar är ju otroligt bra på att dölja smärta så visst är vi lite fundersamma ifall han har ont. Kan ju också vara så att mitt städande och springande från rum till rum gjort att han inte kunnat vila/slappna av helt och hållet och var därför dödstrött nu ikväll.

Och Jan började säga att hela cocktailen av mediciner som Hugo får just nu kanske ger dessa biverkningar, för darrningarna igår kom också på em mot kvällen efter en viss medicin. Vi får helt enkelt följa med.

Nu sover han i alla fall lugnt och skönt, så avslappnat så endast ögonvitorna syns.

JESUS HELA DU VÅR HUGO SÅ HAN FÅR MÅ BRA I KROPP OCH KNOPP (AV ALLA MEDICINER). 

DEN RÄTTFÄRDIGE VET HUR HANS BOSKAP KÄNNER DET, MEN DE GUDLÖSAS OMSORG ÄR GRYM (Ordspråksboken 12:10).