HELA LIVET ETT LÅNGT LÄRANDE

I dag var det då dags för min HCI-tent (Huvudsakligen på Centrala nervsystemet Inverkande läkemedel), detta tillstånd behöver vi hålla i kraft för att få ge dessa läkemedel.

I morse gick jag ännu igenom frågorna på övningsplattformen och det gick bra. Därefter gick jag igenom mina egna anteckningar och då började allt liksom snurra, jag började blanda ihop saker som jag kunnat tidigare. Så jag fick ta time out och istället knäppa mina händer och be. Ett mycket bra beslut.

Jag var inte mycket men nog lite nervös när jag stegade in vid Omsorgsbyrån där tenttillfället skulle gå av stapeln. Vi var tre stycken som skulle tenta och eftersom jag var först på plats fick jag välja en dator och logga in, vilket lyckades perfekt 👍.

Damen som kom efter mig lyckades inte lika bra med sin inloggning. Jag tipsade henne om att när jag loggade in första gången för att läsa till tent jobbade jag ännu som inhoppare på Kårkulla och hade då inte ännu fått en egen Kårkulla mailadress vilket gjorde att jag använde min egen adress. Hon tackade 
för tipset och kom på att det var ju precis vad hon också hade gjort, och allt löste sig.
Tänk att jag var den som kunde hjälpa med inloggningsbekymmer, ja Herrens vägar är outgrundliga.

När den tredje damen var på plats fick vi börja.
Nervositeten kom nog krypande genast jag såg uppgifterna, för flera av dem var verkligen svåra. Man måste liksom tänka till eftersom frågorna var översatta från annat språk så svenskan var inte helt  korrekt samtidigt som frågorna var ställda på ett knepigt sätt, liksom tvärtom.

Där fanns också massor av svåra ord, och jag fick börja tänka igenom texterna jag hade läst, liksom spela upp filmen i huvudet. Jag har synminne och såg orden i de sammanhang de fanns och då förstod jag ordets innebörd och jag kunde förstå hela frågan eller påståendet.

Sen fanns det också de som var så enkla så man nästan trodde att det var något lurt med dem, vilket gjorde dem svåra.

Det var femton frågor/uppgifter och man fick högst ha tre fel. Övervakaren påminde om att det lönar sig inte att ha för bråttom. 

Jag hade färdigt på ca 15-20 min men gick ännu flera varv igenom alla uppgifter. Det som jag var osäker på bad jag över och kände in läget. När jag sen lämnade in efter ca 35 min var jag rätt säker på att jag svarat rätt på alla. Men rätt på alla hade jag tyvärr inte. 

På en av de enklaste frågorna hade jag missat mig. Den handlade om vilken medicin och på vilket sätt man ger den vid epileptisk kramp. Denna medicin använder vi på jobbet så jag hade allt på klart, men i texten hade de smygit in ordet "injektion" vilket jag missade. Denna medicin sprutas in i munnen  mellan tandköttet och kinden, men det är ingen injektion.

Men jag klarade tenten med 14/15 poäng TACK JESUS!

När jag kom hem kunde jag pusta ut och jag firade med knackorv (ja jag älskar knackorv) som Jan 💗 hade kokat just till mig.

När jag kom hem höll också dottern (som haft självstudier hela dagen eftersom lärarna jobbat med den nya läroplanen som skall tas i bruk till hösten för de nya ettorna i gymnasiet) på med att plugga, hon läste till bilskoletenten. Hon kan ju inte övningsköra just nu när hon hoppar fram på kryckor men läsa kan hon ju 👍.

I går träffade jag på en bekant, en äldre man när jag var ut och gå med Hugo. Och eftersom mannen frågade hur jag/vi har det nämnde jag att jag behövde ut en sväng och lufta tankarna mitt i allt pluggande, att det är inte lika enkelt att lära i denna ålder som när man var kring 20.

Mannen konstaterade att : Ja hela livet är nog ett långt lärande. Och det är ju så sant, så länge vi lär "lever" vi också. Också länge vi lever så lär vi oss... om vi vill.

Vad har du fått lära dig idag 😊?

DEN KLOKES HJÄRTA SKAPAR KUNSKAP, OCH DE VISAS ÖRON SÖKER KUNSKAP (Ordspråksboken 18:15).